tideräkning - Bibel 2000

tideräkning Naturliga tidsenheter (dag, natt, månad, år) utnyttjas i bibeln liksom hos oss, men sätten att kombinera och indela dem är mer varierande och mindre systematiska. Många tidsuppgifter är vaga. När noggrannare angivelser förekommer tillämpas flera skilda system; jfr ▶Månad och ▶Timme beträffande indelningar av året och dygnet.

Räkning med årtal från en för alla gemensam utgångspunkt var ovanligare i antiken än hos oss. Somliga bibeltexter hänvisar bara till händelser som var välkända för författaren (t.ex. Am 1:1 ”två år före jordbävningen”; Esr 3:8 ”Andra året efter deras ankomst”). Vad hänvisningen gäller kan vara oklart för oss (se t.ex. Hes 1:1 med not).

Mycket ofta hänvisas till den tid då en kung eller annan makthavare regerade (Rut 1:1; 2 Sam 21:1; Neh 12:46; Tob 1:2; Matt 2:1; Apg 11:28). Noggrannare angivelser räknar tiden från regeringstillträdet (2 Kung 25:1; Jer 1:2; Judit 1:1). En rad sådana dateringar nämner regenter som är kända från utombiblisk historieskrivning (t.ex. 2 Kung 25:8; Esr 1:1; Neh 2:1; Hagg 1:1). Uppgifterna kan då översättas till vår nutida tideräkning, men omräkningarna störs av större och mindre osäkerhetsfaktorer. I en del fall vet man inte säkert vem som avses av flera regenter som burit samma namn. Ibland är förhållandet mellan reella maktövertaganden och formella regeringstillträden oklart. Åren från ett regeringstillträde kunde också räknas på flera sätt. En återkommande otydlighet är att texternas kalenderår börjar vid en annan årstid än våra. Om en händelse förläggs till ett visst år enligt forntidens räkning kan därför ofta två av våra kalenderår komma i fråga.

Ibland hänvisas till flera samtida regenter (Am 1:1; Luk 3:1). Denna modell tillämpas i Kungaböckernas regentlängder för Juda och Israel. Varje trontillträde dateras där efter grannkungens regeringsår, och samtidigt anges hur länge den nytillträdde kungen regerade (se t.ex. 1 Kung 15:1-2, 25). Dessutom kan räkningen på några punkter anknytas till säkert daterade händelser, belagda i utombibliska källor. Trots detta råder stor osäkerhet även inom denna noggrant beskrivna period. De två parallella kungalängderna står nämligen inte helt i samklang med varandra. Det finns ingen enighet om hur motsägelserna skall förklaras. För somliga kungars trontillträden föreslår olika forskare årtal som skiljer sig med tio år eller mera.

När det gäller Israels äldre historia är osäkerheten mycket större. Sauls regering gränsar mot en tid inom vilken man inte meningsfullt kan ange årtal utan bara gissa vilka århundraden berättelser och traditioner handlar om. Oavsett hur de bibliska tidsuppgifterna förhåller sig till verklig historia har många försök gjorts att kombinera dem till ett sammanhängande system. Spår av sådana försök finns i bibeltexterna, t.ex. när kungatidens händelser kopplas samman med Moses tid (1 Kung 6:1). Något motsägelsefritt system kan dock inte konstrueras på den grunden. De traditionella tideräkningarna från världens skapelse går starkt isär.

I Tillägg till GT beskrivs händelser som har god kontakt med för oss känd historia. De dateras också noga. Enligt 1 Mack 13:42 införde judarna en egen tideräkning sedan de vid mitten av 100-talet f.Kr. vunnit full självständighet. Det i Mackabeerböckerna vanligen använda systemet är emellertid hämtat från det ▶seleukidiska riket, som judarna dessförinnan lytt under. Där räknades tiden från det år då rikets grundare erövrade Babylon. År 1 enligt denna räkning motsvarar tiden från hösten 312 till hösten 311 f.Kr. (jfr ▶Månad beträffande ett speciellt problem vid omräkningen).

I NT finns vissa goda hållpunkter för händelsernas datering. Periodens romerska historia är mycket väl belyst, och om den judiska finns detaljerade skildringar hos ▶Josefus. Genom punktvisa hänvisningar till dessa förhållanden förlägger evangelierna entydigt Jesu offentliga verksamhet till tiden omkring 30 e.Kr. På samma sätt kan en avgörande del av Paulus liv bindas till tiden omkring år 50 genom att strödda notiser i hans egna brev kombineras med tidsuppgifter i Apostlagärningarnas skildring. Men de säkra hållpunkterna är få och övriga historiska uppgifter svävande, delvis motsägelsefulla.

Många framställningar av biblisk historia ger ett felaktigt intryck av säker kunskap genom att utan reservationer ange mängder av exakta årtal. Men trots att de flesta nutida dateringsförsök är osäkra kan de ge hjälp till att överblicka bibelns uppgifter och att uppfatta deras samband med allmän historia. Om man håller i minnet att osäkerhetsmarginalen är stor kan man därför med behållning använda någon av de sammanhängande årtalsserier som rekonstruerats av nutida forskare. En inflytelserik sådan rekonstruktion ligger till grund för de årtal som anges i noterna och i uppslagsdelens historiska tabeller: ▶Tabell 1, Kronologisk översikt och ▶Tabell 2, Regentlängd.