månad - Bibel 2000

månad Den israelitiska månaden motsvarade ett månvarv från nytändning till nytändning. ▶Nymånadsdagen firades med en religiös fest. Skillnaden mellan solåret och tolv astronomiska månvarv har säkerligen redan i biblisk tid utjämnats genom en vid behov införd trettonde skottmånad, en metod som sedan förfinats i den efterbibliska judiska kalendern.

Flera system för månadernas benämning har satt spår i bibeln. Fyra namn som förekommer i GT, aviv, siv, etanim och bul, utgör rester av en äldre namnlängd, troligen övertagen från kanaaneerna. Vidare används ordningsnummer (”den första månaden” etc.) och slutligen hebraiserade former av de babyloniska månadsnamnen, som ännu fortlever i den judiska kalendern. Sju sådana namn förekommer i GT.

Ställen där månader anges med både namn och ordningsnummer (t.ex. 1 Kung 6:1; Est 8:9; Sak 1:7) visar att man firade nyåret vid vårdagjämningen. Den månad som motsvarar mars/april var alltså enligt dessa texter årets första, vilket uttryckligen sägs i 2 Mos 12:2. Av Jer 36:22 framgår att den nionde månaden inföll på vintern. Allt detta motsvarar babyloniernas system, som var en ”vårkalender”; israeliterna tycks ha övertagit det från sina besegrare kort före eller under den ▶babyloniska fångenskapens tid. I bibeln finns nämligen även spår av ett äldre system, där nyåret inföll vid höstdagjämningen. En sådan ”höstkalender” tillämpades av fenikierna. För israeliternas del speglas den i en hebreisk inskrift från 900-talet f.Kr. som redogör för jordbruksåret (”Geserkalendern”). Texter ur ▶Moseböckernas äldre skikt vittnar om samma ordning när höstens bärgningshögtid sägs infalla ”vid årsskiftet” (2 Mos 23:16; 34:22). De båda systemen kan tidvis ha använts sida vid sida.

Ordningen med höstnyår tillämpades också av hellenistiska regenter i den s.k. makedoniska kalendern, som förekommer i Tillägg till GT vid sidan av den babylonisk-judiska. När Mackabeerböckerna anger precisa årtal enligt det seleukidiska rikets system (▶Tideräkning), räknas troligen året på makedoniskt vis från höst till höst. Att författaren till 1 Mack ibland samtidigt använder babylonisk-judiska månadsnamn (t.ex. 1 Mack 4:52; 14:27; 16:14) torde bero på händelsernas anknytning till templet och dess högtider. Månadernas benämning anpassas då till det religiösa året, men årsräkningen berörs inte därav. På dessa förutsättningar vilar de omräkningar till nutida årtal som redovisas i noter och uppslagsdel. Enligt en annan uppfattning har Mackabeerböckernas källor följt skilda kalendersystem i olika fall. Omräkningen till våra årtal blir i så fall mer invecklad och ger avvikande resultat.

En översikt av de ovannämnda systemen ges i ▶Tabell 3, Månadssystem i bibeln.