Molok - Bibel 2000

Molok Namnet är troligen avlett från ett ord för ”kung”, på hebreiska mélek, vilket var en vanlig gudsbeteckning både i Israel (Ps 145:1; Jes 6:5) och bland grannfolken (Am 5:26). Gudsnamnet ▶Milkom har sannolikt samma bakgrund.

Molok förbinds i bibeln framför allt med barnoffer. Namnformen motsvarar ▶Septuagintas text. I den hebreiska standardtexten står Molek, en nedsättande förvrängning som kombinerar namnets konsonanter med vokalerna för ordet bóshet, ”skam” (▶Baal). Man antar vanligen att Molok var namnet på den gud man offrade till, så som bibeltexterna närmast ger vid handen. Enligt somliga forskare var det en beteckning för själva offret. Ett liknande uttryck förekom hos karthagerna, som var nära besläktade med Israels grannar fenikierna och som enligt otvetydiga arkeologiska fynd praktiserade offer av barn. Seden tycks genom fenikiernas förmedling ha trängt in bland israeliterna men fördöms strängt i bibeln (3 Mos 20:2-5; Jer 32:35; Hes 16:20).

I flera texter används ett uttryck som här översätts med ”offra på bålet” (5 Mos 18:10; 2 Kung 16:3; Hes 20:31). Tolkningen att barnen brändes upp är den vedertagna, fast somliga forskare har antagit att de bara symboliskt vigdes åt guden under något slags eldceremoni. Vidare nämns i samma slags texter en offerplats vars namn, Tofet, kan tolkas som ”eldstad, ugn” (2 Kung 23:10; Jer 7:31). Den låg i ▶Hinnomdalen strax söder om Jerusalem. Fasan för de ogärningar som begåtts där och för de straff som Jeremia förutsade (Jer 19:6-13) ledde till att en omformning av dalens namn, ”Gehenna”, så småningom kom att beteckna de ondas straffort efter döden (▶Helvetet).