Svenska Bibelsällskapet

Sidon / sidonier - Bibel 2000

Sidon, sidonier, Fenikien, fenikier, Ugarit Sidon motsvarar nutidens Saida i Libanon, knappt 4 mil söder om Beirut. Staden har en lång historia, men dess roll i GT är bunden till fenikierna. Detta folk, som talade ett med hebreiskan närbesläktat språk, behärskade under 900-800-talen f.Kr. en stor del av Medelhavets östra kust norr om Karmel. Fenikierna var dugliga sjöfarare och handelsmän. De grundade kolonier i hela medelhavsområdet, bl.a. Karthago. Genom denna västliga orientering blev de en viktig länk mellan semitisk och grekisk-romersk kultur.

Fenikierna hade inte någon enhetlig statsbildning utan var organiserade i stadsstater. Viktigast bland dem vid sidan av Sidon var ▶Tyros. Mellan dessa båda städer låg Sarefat (1 Kung 17:9-10) och längre norrut (mellan nutidens Beirut och Tripoli) Geval (1 Kung 5:18; Ps 83:8; Hes 27:9), som är mer känt under sitt grekiska namn Byblos.

Till samma kultursfär hörde Ugarit, som förstördes ca 1200 f.Kr.; platsen motsvarar nutidens Ras Shamra strax norr om Latakia i Syrien. Textfynd därifrån har gett viktig belysning av fenikiernas religion, som i sin tur kastar ljus över många bibliska texter. Dyrkan av kanaaneiska gudar som ▶Baal och ▶Astarte förmedlades nämligen till stor del av fenikierna (jfr 1 Kung 11:5, 33; 2 Kung 23:13). Detta är en huvudanledning till att namnet Sidon, liksom Tyros, ofta har en dålig klang i GT. En viss efterverkan av detta finns i NT (Matt 11:22 med par.). När Jesus rör sig i städernas omgivning och möter folket där (Matt 15:21-22 med par.) är det underförstått att han befinner sig bland icke-judar.

Både inom och utom bibeln kan namnen sidonier, fenikier och ▶kanaaneer växla utan någon klar betydelseskillnad. Med sidonier menas sålunda inte alltid bara staden Sidons invånare utan ibland fenikierna över huvud (t.ex. Dom 3:3). Bl.a. av denna anledning ger bibeltexterna ingen klar bild av de invecklade politiska relationerna mellan fenikiernas städer, men de kan rekonstrueras ur andra källor. Tidvis lydde Sidon under Tyros. Båda städerna råkade i beroendeförhållande till Assyrien och efterföljande stormakter, men Tyros hävdade sin självständighet med något större framgång.

Svenska Bibelsällskapet

Besök och post:
Bangårdsgatan 4 A, 753 20 Uppsala

018 – 18 63 30
info@bibeln.se

Svenska Bibelsällskapetv.4.30.3
Följ oss i sociala medier