proselyt - Bibel 2000

proselyt En person som av födseln är icke-jude men som fullständigt övergått till judendomen kallas med ett grekiskt ord proselyt, dvs. ”en som anslutit sig”. Ordet används i Tob 1:8 om sådana personer som i GT kallas ▶invandrare. En regelrätt övergång till judendomen beskrivs i berättelsen om Judit, dock utan att ordet proselyt förekommer (14:10). Enligt Matt 23:15 försökte man på Jesu tid aktivt värva proselyter, i motsats till senare och nutida judiskt bruk. Omvärldens intresse för judendomen var i varje fall stort under denna tid, och uppenbarligen anslöt sig många på eget initiativ. Själva övergångsproceduren omfattade enligt rabbinsk tradition offer, ett slags dop samt för männens vidkommande ▶omskärelse. För proselyten gällde därefter samma plikter och rättigheter som för födda judar. Personer som sympatiserade med judendomen men avstod från en fullständig övergång kallades i nytestamentlig tid ▶gudfruktiga. De båda grupperna hålls inte alltid isär i NT (Apg 13:43).