läsart - Bibel 2000

läsart När ett bibelställe återges på olika sätt i handskrifter eller andra textvittnen (▶Text) kallas de skiljaktiga lydelserna läsarter eller (text)varianter. Denna översättnings fotnoter ger upplysningar om läsarter i ett urval fall där avvikelserna mellan dem är av intresse.

I GT rör det sig vanligen om ställen där översättningen avviker från den masoretiska texten (MT). Formuleringar som t.ex. ”med ▶Septuaginta” anger då källan till den läsart som följts.

I bibelns grekiskspråkiga delar används standardformuleringen ”Annan läsart” om en bortvald lydelse som finns företrädd i somliga handskrifter. Huvudöversättningen följer alltid den läsart som enligt översättarnas bedömning sannolikt är ursprunglig. De läsarter som står i noterna har alltså av dem med större eller mindre säkerhet betraktats som sekundära. Läsarter som säkert eller med stor sannolikhet inte är ursprungliga redovisas i regel inte, men undantag har gjorts då de på ett intressant sätt belyser textens utveckling i gammal tid (t.ex. för s.k. västliga läsarter i Apostlagärningarna).