hemlighet - Bibel 2000

hemlighet Till det gammaltestamentliga tänkandet om ▶visheten hörde begrundan av Guds hemligheter, som överstiger mänsklig fattningsförmåga (Job 11:7) men uppenbaras för profeter och vishetens lärjungar (Jer 33:3; Syr 4:18; 14:21; 39:7; jfr Am 3:7). I ▶apokalyptiken odlades tanken att förutsägelser från Gud kunde förmedlas på hemlighetsfulla vägar (Dan 2:18-19, 27-30). Judiska skriftlärda med sinne för mystik sökte hemlig visdom i bibelns ord. Samtidigt förekom i utombibliska religioner hemliga riter, som ansågs ge tillgång till dold kunskap (jfr Vish 14:15). Allt detta bidrog till att grekiskans ord för ”hemlighet” (mystérion) i nytestamentlig tid fick en religiös klang.

I NT finns också tanken på hemligheter som är gömda i GT:s ord eller i senare uppenbarelser (t.ex. Ef 5:32; Upp 1:20; 17:5-7). Den viktigaste bland dem gäller Guds ▶plan för världens frälsning, som funnits sedan skapelsen och som förverkligas genom Kristus och kyrkan. Den är oåtkomlig för jordisk visdom men tillgänglig för barnsliga sinnen (1 Kor 2:1-10; Matt 11:25). Paulus gör anspråk på att äga särskild insikt i Guds plan (Ef 3:2-11).

Ordet ”hemlighet” kan användas om enskilda led i frälsningens historia: Jesu förkunnelse (Matt 13:11 med par.), hans jordiska framträdande, död och uppståndelse (1 Tim 3:16), föreningen av judar och hedningar i den kristna kyrkan (Ef 3:6; jfr Rom 11:25), de kristnas förvandling till nytt liv på den sista dagen (1 Kor 15:51). Att Guds hemlighet fullbordas (Upp 10:7) innebär att hans plan för världen når sitt slutliga mål.