församling - Bibel 2000

församling , kyrka I översättningen av GT motsvarar ”församling” oftast grundtextens qahál. Detta hebreiska ord kan beteckna olika ansamlingar av människor, t.ex. en krigshär, men används i synnerhet när Israels folk samlas till gudstjänster, högtider eller avgöranden med religiös innebörd (t.ex. 1 Krön 29:10; 2 Krön 1:3; Neh 8:2). Andra lämpliga återgivningar kan då vara ”de församlade (israeliterna)” (1 Kung 8:14) och ”tempelskaran” (Ps 22:23; 35:18; 107:32). Men eftersom Israel enligt biblisk åskådning alltid är heligt och står Gud nära, kan uttryck som ”Herrens församling” (5 Mos 23:1-3; Mik 2:5), ”Israels församling” (3 Mos 16:17) och ”Jakobs församling” (5 Mos 33:4) användas om hela folket utan tanke på om gudstjänst pågår eller ej. På motsvarande sätt står ”de hemkomnas församling” för de israeliter som återvände från den ▶babyloniska fångenskapen (Esr 10:8). Jfr användningen av det begreppsligt närliggande ordet ▶menighet (edá).

I NT används det grekiska ordet ekklesía på motsvarande sätt om de kristna. De betraktas som Guds folk eller den nya Guds församling som kommit till genom Kristus (1 Kor 1:2). Uttrycket kan också avse enskilda församlingar (jfr 1 Thess 2:14). När ekklesía syftar på alla kristna som Guds folk, utan rumslig eller tidslig begränsning, återges ordet med ”kyrka”, utom i uttrycket ”Guds församling”. När texten talar om kristna på en eller flera bestämda platser används översättningen ”församling(ar)”.

Med ”de heligas församling” (Ps 89:6) menas änglar eller gudomliga väsen, som omger Guds tron. Den himmelska tillvaron uppfattas alltså efter mönstret av jordiska högtider, gudstjänster och hyllningsceremonier.