Brudgummen beskriver bruden
1Vad du är skön, min älskade, vad du är skön!
Dina ögon äro duvor,
där de skymta genom din slöja.
Ditt hår är likt en hjord av getter
som strömma nedför Gileads berg.
2Dina tänder likna en hjord av nyklippta tackor,
nyss uppkomna ur badet,
allasammans med tvillingar,
ofruktsam är ingen ibland dem.
3Ett rosenrött snöre likna dina läppar,
och täck är din mun.
Lik ett brustet granatäpple är din kind,
där den skymtar genom din slöja.
4Din hals är lik Davids torn,
det väl befästa;
tusen sköldar hänga därpå,
hjältarnas alla sköldar.
5Din barm är lik ett killingpar,
tvillingar av en gasell,
som gå i bet ibland liljor.
6Till dess morgonvinden blåser
och skuggorna fly,
vill jag gå bort till myrraberget,
till den rökelsedoftande höjden.
7Du är skön alltigenom, min älskade,
på dig finnes ingen fläck.
—
Brudgummen vill hämta bruden från bergen
8Kom med mig från Libanon, min brud,
kom med mig från Libanon.
Stig ned från Amanas topp,
från toppen av Senir och Hermon,
från lejonens hemvist,
från pantrarnas berg.
—
Brudgummen talar till bruden
9Du har tagit mitt hjärta, du min syster, min brud;
du har tagit mitt hjärta med en enda blick,
med en enda länk av kedjan kring din hals.
10Huru skön är icke din kärlek,
du min syster, min brud!
Huru ljuv är icke din kärlek!
Ja, mer ljuv än vin;
och doften av dina salvor
övergår all vällukt.
11Av sötma drypa
dina läppar, min brud;
din tunga gömmer
honung och mjölk,
och doften av dina kläder
är såsom Libanons doft.
—
Brudgummen talar
12”En tillsluten lustgård
är min syster, min brud,
en tillsluten brunn,
en förseglad källa.
13Såsom en park av granatträd skjuter du upp,
med de ädlaste frukter,
med cyperblommor och nardusplantor,
14med nardus och saffran,
kalmus och kanel
och rökelseträd av alla slag,
med myrra och aloe
och de yppersta kryddor av alla slag.
15Ja, en källa i lustgården är du,
en brunn med friskt vatten
och ett rinnande flöde ifrån Libanon.”
Bruden svarar
16”Vakna upp, du nordanvind,
och kom, du sunnanvind;
blås genom min lustgård,
låt dess vällukt strömma ut.
Må min vän komma till sin lustgård
och äta dess ädla frukter.”
