poesi - Bibel 2000

poesi Gränsen mellan poesi och prosa är mer flytande i bibeln än i klassisk europeisk litteratur. Den gamla hebreiska poesin saknar slutrim och bygger inte heller på någon fast stavelseräkning. Dess säkraste kännetecken är att raderna hålls samman parvis av sitt tankeinnehåll. Av två rader varierar den andra det som sagts i den första (Ps 24:3) eller kompletterar det med en slående kontrast (Ps 132:18). Detta stilmedel kallas parallellism eller tankerim. Poetisk text är också vanligen lätt rytmiserad. Varje rad har två till fyra huvudord, och vart och ett av orden har en betonad stavelse. Rytmkänslan vilar på dessa; mellan dem kan antalet obetonade stavelser variera fritt. Upprepningar av ord eller ljudkombinationer förstärker ibland det rytmiska intrycket (se t.ex. Ps 96:7-8). Strofindelning saknas i regel men kan antydas genom refrängartade upprepningar (Jes 9:8-10:4). ▶Alfabetiska dikter byggs upp med hjälp av radernas begynnelsebokstäver.

I vår tids textutgåvor och bibelöversättningar markeras vanligen poetiska avsnitt genom att texten ställs upp på samma sätt som nutida lyrik, med ny rad för varje rytmisk enhet. Det finns dock inga belägg för att den ursprungliga texten haft en sådan uppställning. Översättarna måste själva bedöma om ett givet avsnitt bör ställas upp som prosa eller som poesi. Avgörandet är ofta vanskligt, särskilt i profetböckerna, vilkas förkunnelse kan vara högstämd och rytmiskt effektfull även då den saknar de formella kännetecknen på poesi.

Vid all översättning av poesi är det omöjligt att fullständigt återge både tankeinnehållet och versens form. Denna översättning har haft som mål att troget återge de tankar som uttrycks i grundtexten i en stil och en språkform som motsvarar originalets. Radindelningen måste dock komma i andra hand. Två poesirader i GT-översättningen motsvarar i allmänhet en hebreisk rad i den valda textutgåvan. Men ibland har det varit nödvändigt att flytta ord mellan raderna eller slå samman två hebreiska rader till en svensk. Dessutom har hebreiskan en korthuggenhet som inte går att överföra till begriplig svenska. De svenska raderna blir därför genomgående längre än grundtextens. Översättningen kan således inte återge alla detaljer i det poetiska mönstret; i bästa fall förmår den ge en aning om grundtextens rytmiska helhetsprägel.

I GT finns tre genomgående ▶poetiska skrifter, Ps, Höga v och Klag. ▶Vishetsskrifternas innehåll är till stor del poetiskt och lämpar sig för poetisk uppställning även när det inte utgörs av sammanhängande dikter. Enskilda ordspråk har nämligen i regel det poetiska radparets form och bygger ofta på parallellism. ▶Profetböckerna har många växlingar mellan poesi och prosa. Även i de ▶berättande skrifterna, där prosan dominerar, finns viktiga poetiska inskott (t.ex. 1 Mos 49:1-27; 2 Mos 15:1-18; 4 Mos 23:1-24:25; 5 Mos 32:1-33:29; Dom 5; 1 Sam 2:1-10; 2 Sam 1:19-27; 22).

Den poesi som finns i bibelns grekiskspråkiga delar är i huvudsak efterbildningar av den hebreiska. Tillägg till GT innehåller en del kortare avsnitt av denna art (t.ex. Tob 13; Judit 16:1-17; 1 Mack 2:7-13; 3:3-9; Till Dan 2:28-67; Man). Om Jesus Syraks vishet och Baruks bok gäller vad som ovan sagts angående vishetsskrifterna. Även Salomos vishet har poetisk prägel i början, men stilen övergår efter hand i prosa. Inom NT finns hebraiserande poesi i Luk 1:46-55, 68-79; 2:29-32 och Upp 4:8, 11; 5:9-10, 12-13; 15:3-4. Paulusbreven innehåller flera högstämda partier där somliga forskare trott sig se citat av urkristna hymner (bl.a. 1 Kor 13; Fil 2:6-11), men sannolikt är dessa ställen formade av författarens egen talekonst, som i stunder av inspiration höjer sig till en högre stilnivå. I 1 Tim 3:16 talar dock sammanhanget för att en rytmiserad liturgisk text citeras.