mått - Bibel 2000

mått Bibeltexternas måttangivelser är ofta ungefärliga. Ett avstånd kan t.ex. anges som en dagsmarsch (2 Mos 3:18; Judit 2:21) eller dagsled (Luk 2:44), ett pilskott (1 Mos 21:16) eller ett stenkast (Luk 22:41). Även mera utvecklade måttsystem är oprecisa, eftersom det fanns stora lokala variationer. I en översättning kan därför många måttuppgifter återges ganska fritt utan att innebörden blir lidande. Ett för oss främmande mått kan ersättas med allmänna uttryck (t.ex. ”säck” eller ”krus” för en viss mängd spannmål eller vätska, ”en halvtimmes väg” för ett avstånd) eller med nutida enheter (liter, meter, kilometer, mil). Sådana val anpassas lämpligen till textens stilistiska karaktär. I en poetisk text som Jes 5:10 kan t.ex. gamla svenska måttord (lägel, tunna, skäppa) med fördel ersätta grundtextens (bat, homer, efa; jfr nedan). I texter där exakta talförhållanden är viktiga, t.ex. offerlagar och byggnadsbeskrivningar, eller där talen har symbolisk laddning, använder översättningen vanligtvis grundtextens måttord.

Bland längdmåtten i bibeln är alnen (på hebreiska ammá, på grekiska péchys) det ojämförligt viktigaste. GT mäter även långa sträckor i alnar (Hes 45:1). Måttet är hämtat från underarmens längd (avståndet från armbågen till långfingerspetsen hos en vuxen man). Det är alltså inte exakt men motsvarar en knapp halvmeter. En halv aln kan i GT:s hebreiska grundtext kallas fingerspann (avståndet mellan tummens och långfingrets spetsar då handen spärras ut). I översättningen har sådana måttangivelser vanligen räknats om till halva alnar (i Hes 43:13 till deras närmaste västeuropeiska motsvarighet, fot). En handsbredd (1 Kung 7:26) eller tvärhand (Hes 40:5) räknades som en sjättedels aln, alltså ca 8 cm (handflatans bredd där de parallella fingrarna börjar). Den kunde indelas i fyra fingerbredder (Jer 52:21).

Särskilda varianter av det vanliga längdmåttet nämns i 2 Krön 3:3 (”den gamla alnen”) och Hes 40:5 (”vars alnmått var en vanlig aln och en tvärhand”, dvs. 7 handsbredder i stället för de normala 6). Liknande variationer är kända från Babylonien och Egypten.

I bibelns grekiskspråkiga delar tillkommer ytterligare några längdmått. En famn (på grekiska orgyiá) motsvarade ca 1,9 meter; i Apg 27:28 används måttet liksom sin svenska motsvarighet om vattendjup. Avståndsuppgifter uttrycks i grundtexten ofta med måttet stadie. Det motsvarade 100 famnar eller ca 190 meter, också längden av en kapplöpningsbana, varav lånordet stadion (Upp 14:20; 21:16). Översättningen har vanligen omräkningar till nutida mått (t.ex. 2 Mack 11:5; Luk 24:13). I Matt 5:41 nämns en (romersk) mil, 1 000 dubbelsteg eller 8 stadier, alltså ca 1 500 meter. I 2 Mack 11:5 räknar grundtexten med den egyptiska milen, som kallades schoi´nos och kunde motsvara 6-9 km (ordagrant ”fem schoiner” för ett avstånd på ca 30 km). Uttrycket sabbatsväg i Apg 1:12 syftar på den längsta sträcka (ca en kilometer) som man enligt de frommas regler fick gå, om inte sabbaten skulle vanhelgas genom resor.

Inga strikta enheter för ytmått förekommer i bibeln. I stället anges ytans radie eller omkrets (4 Mos 35:4-5; Upp 14:20). Jordbruksmark bedöms efter hur mycket utsäde (3 Mos 27:16) eller arbete den kräver. Ett plogland är en yta som kan plöjas på en dag (Jes 5:10).

Det vanligaste bibliska rymdmåttet kallas efa när det gäller torra varor som spannmål och mjöl, bat när det gäller vätskor som vin och olja. Dess volym har varierat kraftigt, från mindre än 20 liter till mer än 40. Möjligen är det lägre värdet ursprungligare. Det högre kan i så fall ha uppkommit genom bruket av ”kungliga” mått med dubbla värden. I biblisk tid torde volymen ha legat nära den övre gränsen. Man brukar ofta ange 36 liter som ett genomsnittligt omräkningsvärde, eftersom värdena för mindre gammaltestamentliga mått lätt kan uttryckas som bråkdelar av 36; jfr nedan.

En större enhet om tio efa, alltså ca 360 liter, kallas omväxlande homer (Hes 45:11) och kor (1 Kung 4:22). På ett ställe (Hos 3:2) har grundtexten ett särskilt måttord, letek, för en halv homer.

För mindre kvantiteter använder grundtexten en rad olika mått, beroende dels på att man skilde mellan torra och våta varor, dels på att man räknade bråkdelar efter två system (tiondelar och sjättedelar). Flera av dessa måttord, som bara förekommer i ett fåtal fall, återges i översättningen med bråkdelar av efamåttet. Allmänna omskrivningar (t.ex. ”mått”) har använts för sea, som i grundtexten står för 1/3 efa (t.ex. 1 Mos 18:6). Beteckningen omer bibehålls i 2 Mos 16:16-36 för ett mått som där sägs motsvara en tiondels efa, alltså något under 4 liter. För flytande varor används tämligen ofta (t.ex. 2 Mos 29:40) måttet hin, motsvarande 1/6 bat eller ca 6 liter. Ett mindre mått log, 1/12 hin eller ca en halv liter, förekommer endast i 3 Mos 14, där översättningen återger måttordet i 3 Mos 14:10, 21.

De gammaltestamentliga rymdmåtten uppträder även i grundtexten till Tillägg till GT och NT; översättningen har omskrivningar. Kor-måttet nämns i Luk 16:7 (”tunna”), bat-måttet i Luk 16:6 (”krus”). De grekiska namnen för efa och bat, artábe och metretés, är representerade i Till Dan 3:3; Joh 2:6 (volymerna är här omräknade till säckar resp. liter). Sea-måttet finns under sitt grekiska namn sáton i Matt 13:33 med par., och i Upp 6:6 nämns ett grekiskt mått (choi´nix) som motsvarade en dagsranson spannmål eller ca 1 liter, båda här återgivna med ”mått”. I Matt 5:15 med par. används det latinska måttet módius (på grekiska módios), ca 9 liter, om den behållare, ”sädesmåttet”, där man förvarade den säd som maldes till husbehov. Måttorden kunde alltså användas om mätredskap eller förvaringskärl; så är t.ex. sädestunnan i Sak 5:6-10 enligt grundtexten en efa.

Beträffande viktmått se ▶Mynt och vikt.