evangelium - Bibel 2000

evangelium Det grekiska ordet euangélion betyder »glädjebud« eller »budskap (om goda nyheter)«. Dessa och liknande svenska uttryck har använts i översättningen när sammanhanget framhäver den ursprungliga innebörden. Det är då ofta fråga om Jesu förkunnelse, »budskapet om ▶riket« (Matt 4:23), med dess anknytning till GT-ställen som Jes 61:1; jfr Luk 4:18; 7:22. I den äldsta kyrkans förkunnelse, »budskapet att Jesus är Messias« (Apg 5:42), blev Jesus själv huvudinnehållet. När det är fråga om detta kristna budskap har ordet »evangelium« oftast bibehållits, framför allt i NT:s brev. Här fungerar ordet som en fackterm, och i den funktionen hör det också sedan länge hemma i svenskt språkbruk. Ett uttryck som »när evangeliet var nytt« betyder sålunda »när det kristna budskapet först förkunnades« (Fil 4:15). Budskapets auktoritet understryks när det kallas »Guds evangelium« (t.ex. Rom 15:16) eller »Kristi evangelium« (2 Kor 9:13). Det sistnämnda uttrycket kan dock i grundtexten även betyda »evangeliet om Kristus« och har i de flesta sammanhang översatts så. När Paulus säger »mitt evangelium« (t.ex. 2 Kor 4:3), tänker han på sitt uppdrag att föra ut budskapet till hedningarna.

Innehållet i NT:s sammanhängande berättelser om Jesu liv (▶Evangelieskrifter) sammanfattades som »glädjebudet om Jesus Kristus« (Mark 1:1). Man kunde sedan kalla de olika versionerna för »evangeliet enligt Matteus, resp. Markus, Lukas, Johannes«, i betydelsen »det kristna budskapet så som det sammanfattats av Matteus, resp. Markus, Lukas, Johannes«. Bruket att använda ordet »evangelium« som beteckning för själva skrifterna går tillbaka till 100-talet.