Följden av ett besinningslöst levnadssätt. Det onda ryktet. Äkta och falsk vishet.
1En arbetare som är hemfallen åt dryckenskap bliver icke rik;
den som föraktar det ringa, han kommer inom kort på obestånd.
2Vin och kvinnor leda förståndiga män på avvägar,
och den som håller sig till skökor, han är besinningslös mer än dessa.
3Han skall bliva ett byte för förruttnelse och maskar,
ja, en besinningslös människa skall ryckas bort.
4Den som är för snartrogen, han är lättsinnig,
och den som så försyndar sig, han felar mot sig själv.
5Den som glädes över ondskan drager över sig dom,
6men den som hatar skvaller, han slipper mycket ont.
7För aldrig vidare vad någon har sagt;
du skall alls intet förlora därpå.
8Omtala det icke, vare sig för vän eller ovän;
håll det dolt, såframt du därmed icke begår synd.
9Ty när man väl har hört dig, tager man sig i akt för dig,
och vid lägligt tillfälle skall man låta dig känna sitt hat.
10Har du hört ett rykte, låt det då dö med dig;
var lugn, du kommer icke att sprängas sönder därav.
11För ett ryktes skull gripes en dåre av födslovåndor,
såsom en barnaföderska för fostrets skull.
12Likt en pil som har fastnat i låret
är ett rykte som har kommit in i en dåres inre.
13Tag din vän i förhör;
kanhända är han icke skyldig.
Men om han är skyldig, så tillrättavisa honom,
för att han icke må fela på nytt.
14Tag din nästa i förhör;
kanhända har han icke sagt det.
Men om han har sagt det, så tillrättavisa honom,
för att han icke må göra det en gång till.
15Tag din vän i förhör; ty ofta är förtalet framme.
Och tro icke allt vad som säges.
16Mången förgår sig, men utan ond avsikt.
Och vem har icke syndat med sin tunga?
17Tag din nästa i förhör, innan du talar strängt till honom,
och lämna rum för den Högstes lag.
20Ingen vishet finnes utan Herrens fruktan,
och till visheten hör alltid att man gör efter lagen.
22Men vishet är ej att vara förfaren i ondska,
och syndares rådklokhet är icke förstånd.
23Mången gång är vishet styggelse,
och mången dåre har föga av ondska.
24Bättre är att vara gudfruktig, om ock underlägsen i insikt,
än att vara rik på förstånd, men tillika överträda lagen.
25Mången gång är skarpsinnig klokskap orättfärdig,
och mången handlar vrångt för att bringa rätten i dagen.
26Mången går nedböjd i sorgdräkt,
medan hans inre är fullt av svek.
27Han hänger huvudet och låtsar sig vara döv på ena örat,
men när han är obemärkt, överraskar han dig.
28Och om han hindras att försynda sig mot dig av brist på kraft,
skall han dock göra dig illa, så snart han får tillfälle.
29På utseendet kännes mannen,
och den vise kännes på sitt sätt att skicka sig.
30Klädseln och skrattet och gången,
de röja vem och hurudan en människa är.