1Och Herren talade till Job ur stormvinden och sade:
2Omgjorda såsom en man dina länder;
jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
3Vill du göra min rätt om intet
och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
4Har du en sådan arm som Gud,
och förmår du dundra med din röst såsom han?
5Pryd dig då med ära och höghet,
kläd dig i majestät och härlighet.
6Gjut ut din vredes förgrymmelse,
ödmjuka med en blick allt vad högt är.
7Ja, kuva med en blick allt vad högt är,
slå ned de ogudaktiga på stället.
8Göm dem i stoftet allasammans,
ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
9Då vill jag prisa dig, också jag,
för segern som din högra hand har berett dig.
10Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du.
Han lever av gräs såsom en oxe.
11Och se vilken kraft han äger i sina länder,
vilken styrka han har i sin buks muskler.
12Han bär sin svans så styv som en ceder,
ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
13Hans benpipor äro såsom rör av koppar,
benen i hans kropp likna stänger av järn.
14Förstlingen är han av vad Gud har gjort;
hans skapare själv har givit honom hans skära.
15Ty foder åt honom frambära bergen,
där de vilda djuren alla hava sin lek.
16Under lotusträd lägger han sig ned,
i skygdet av rör och vass.
17Lotusträd giva honom tak och skugga,
pilträd hägna honom runt omkring.
18Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke;
han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
19Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt,
vem borrar en snara genom hans nos?
20Kan du draga upp Leviatan med krok
och med en metrev betvinga hans tunga?
21Kan du sätta en sävhank i hans nos
eller borra en hake genom hans käft?
22Menar du att han skall slösa på dig många böner
eller tala till dig med mjuka ord?
23Att han skall vilja sluta fördrag med dig,
så att du finge honom till din träl för alltid?
24Kan du hava honom till leksak såsom en fågel
och sätta honom i band åt dina tärnor?
25Pläga fiskarlag köpslå om honom
och stycka ut hans kropp mellan krämare?
26Kan du skjuta hans hud full med spjut
och hans huvud med fiskharpuner?
27Ja, försök att bära hand på honom
du skall minnas den striden och skall ej göra så mer.
28Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket,
han fälles till marken redan vid hans åsyn.