Förkunnelse om de fångnas frälsning. Glädje i Herren.
1Herrens, Herrens Ande är över mig,
ty Herren har smort mig
till att förkunna glädjens budskap för de ödmjuka;
han har sänt mig till att läka dem som hava ett förkrossat hjärta,
till att predika frihet för de fångna
och förlossning för de bundna,
2till att predika ett nådens år från Herren
och en hämndens dag från vår Gud,
en dag då han skall trösta alla sörjande,
3då han skall låta de sörjande i Sion
få huvudprydnad i stället för aska,
glädjeolja i stället för sorg,
högtidskläder i stället för en bedrövad ande;
och de skola kallas ”rättfärdighetens terebinter”,
”Herrens plantering, som han vill förhärliga sig med”.
4Och de skola bygga upp de gamla ruinerna
och upprätta förfädernas ödeplatser;
de skola återställa de förödda städerna,
de platser som hava legat öde släkte efter släkte.
5Främlingar skola stå redo
att föra edra hjordar i bet,
och utlänningar skola bruka åt eder
åkrar och vingårdar.
6Men I skolen heta Herrens präster,
och man skall kalla eder vår Guds tjänare;
I skolen få njuta av folkens skatter,
och deras härlighet skall övergå till eder.
7För eder skam skolen I få dubbelt igen,
och de som ledo smälek skola nu jubla över sin del.
Så skola de få dubbelt att besitta i sitt land;
evig glädje skola de undfå.
8Ty jag, Herren, älskar vad rätt är
och hatar orättfärdigt rov;
och jag skall giva dem deras lön i trofasthet
och sluta ett evigt förbund med dem.
9Och deras släkte skall bliva känt bland folken
och deras avkomma bland folkslagen;
alla som se dem skola märka på dem
att de äro ett släkte som Herren har välsignat.
10Jag gläder mig storligen i Herren,
och min själ fröjdar sig i min Gud,
ty han har iklätt mig frälsningens klädnad
och höljt mig i rättfärdighetens mantel,
likasom när en brudgum sätter högtidsbindeln på sitt huvud,
eller likasom när en brud pryder sig med sina smycken.
11Ty likasom jorden låter sina växter spira fram
och en trädgård sin sådd växa upp,
så skall Herren, Herren låta rättfärdighet uppväxa
och lovsång, inför alla folk.
