Saba / sabeer / Seba - Bibel 2000

Saba, sabeer, Seba Bibelns Saba låg längst i söder på den arabiska halvön och motsvarar ungefär nutidens Jemen. Riket hade en högt utvecklad kultur. Dess invånare sabeerna upprätthöll vidsträckta handelsförbindelser, bl.a. med Indien. I bibliska texter förknippas de med kamelkaravaner och med dyrbara varor som guld, ädelstenar, kryddor och rökelse, men också med slavhandel (Joel 3:8) och (om de åsyftas i Job 1:15) med rena plundringståg. Regenterna var ett slags prästkungar. Åtskilliga av dem nämns i bevarade inskrifter, men ingen drottning är känd från sådana källor. Sakligt sett är det fullt rimligt att Israels maktutveckling under Salomo lett till ekonomiska förbindelser med Saba.

Ett annars okänt land, Seba, nämns i Ps 72:10 tillsammans med Saba, men annars tillsammans med ▶Kush (1 Mos 10:7; Jes 43:3; 45:14). Det bör alltså sökas i Afrika, kanske i det nuvarande Etiopien. Saba och Seba blandas delvis samman i antikens bibelöversättningar och traditioner. Möjligen går namnen tillbaka på samma arabiska urform, och det afrikanska Seba kan ha varit en av sabeerna grundad koloni.