Midjan / midjaniter - Bibel 2000

Midjan, midjaniter Midjaniterna uppträder i bibliska berättelser på flera olika skådeplatser, bl.a. i israeliternas sydliga gränstrakter. De skildras både som resande köpmän (1 Mos 37:28) och som krigiska kamelryttare (Dom 6:5). Man brukar anta att de var nomader, men enligt 4 Mos 31:10 bodde de också i städer. Platser öster om Akabaviken har enligt antika uppgifter burit namn som erinrar om Midjan. Arkeologiska fynd i detta område vittnar om hög organisationsnivå och vidsträckta handelsförbindelser. Troligen var det midjaniternas kärnland, från vilket de sökt sig åt olika håll på krigståg, betesvandringar och handelsresor.

Midjaniterna uppfattades som besläktade med israeliterna och förbands i det sammanhanget också med ett annat grannfolk, ismaeliterna (jfr 1 Mos 37:25-28, 36). De båda folkens anfäder, Midjan och Ismael, var enligt 1 Mos 25:2, 12 söner till Abraham med hans bihustrur. Midjaniterna sätts dessutom i nära förbindelse med Mose, vars hustru enligt 2 Mos 2:16-22 var dotter till en midjanitisk präst. Trots detta skildras de oftast i dålig dager. Enligt 4 Mos förledde de israeliterna till avgudadyrkan, vilket bestraffades med ett grymt utrotningskrig (4 Mos 25; 31). De förknippas här med moabiterna (jfr 1 Mos 36:35) och med Bileam, som lejdes av Moabs kung för att förbanna Israel (22:7; 31:8). I Dom 6:1-8:35 plågar de israeliterna med härjningståg men besegras i grund. Denna berättelse anförs flera gånger som exempel på Herrens befriande storverk (Ps 83:10; Jes 9:4; 10:26).