herde - Bibel 2000

herde Boskapsherdar var ett alldagligt inslag i bibelns värld. Bland de många liknelser som hämtats från deras verksamhet är somliga även i dag naturliga och välbekanta, t.ex. bilden av Herren som den gode herden eller av ett värnlöst folk som får utan herde. Andra är mer svårgenomskådliga för oss (jfr noter till 1 Sam 25:29; Hes 20:37; Am 3:12). Viktigt för förståelsen av många texter är att själva ordet ”herde” kan vara liktydigt med ”ledare”, ”hövding” eller ”kung”. Så används det t.ex. om Mose (Jes 63:11), David (2 Sam 5:2) och perserkungen Kyros, som kallas Herrens herde därför att han är sänd av honom (Jes 44:28). Men det är också vanligt att icke namngivna ledare inom och utanför Israel kallas herdar (t.ex. Jer 6:3; Mik 5:5; Nah 3:18; Hes 34:2-10; Sak 10:3; 11:4-17). Bilden åskådliggör inte bara det goda ledarskapets välsignelser utan används också om egoistiska styresmän, om brutala krigsherrar och t.o.m. om döden (Ps 49:15). Som världsdomare sägs Kristus valla folken med en stav av järn (Upp 2:27; 12:5; 19:15; jfr Ps 2:9).

Den gammaltestamentliga bilden av Gud som den gode herden och förutsägelsen att han i framtiden skall ge Israel en bättre jordisk herde än de själviska ledare som blott utnyttjat sin makt (Hes 34:23) tillämpas i NT på Jesus. När Jesus ser folket som får utan herde (Matt 9:36 med par.) antyds att han är den kommande herden, dvs. Messias; jfr Joh 10:11, 14; Heb 13:20; 1 Pet 5:4. Herdebilden används dessutom om dem som i hans efterföljd leder de kristna (Apg 20:28; Ef 4:11; 1 Pet 5:2).