Givon - Bibel 2000

Givon låg ca 10 km nordväst om Jerusalem. Platsen är otvetydigt lokaliserad genom utgrävningar; bl.a. har man funnit föremål märkta med stadsnamnet. En välbevarad ca 25 m djup cistern torde vara ”dammen i Givon”, som nämns i 2 Sam 2:13; Jer 41:12.

Stadens invånare givoniterna tillhörde enligt GT ett främmande folk (hiveerna, Jos 11:19, eller amoreerna, 2 Sam 21:2; ▶Folknamn) men slöt under falska förespeglingar förbund med israeliterna, som därmed måste tolerera dem i sin närhet (Jos 9; jfr 2 Sam 21:1-9). Området kring staden är skådeplats i flera stridsskildringar, bl.a. för en ryktbar israelitisk seger över amoreiska kungar (Jos 10) och för en annan över filisteerna (2 Sam 5:22-25; 1 Krön 14:8-16; jfr Jes 28:21). Vidare nämns orten som offerplats på Davids och Salomos tid (1 Kung 3:4; 1 Krön 16:39). Där fanns enligt 1 Krön 21:29; 2 Krön 1:3 uppenbarelsetältet och kopparaltaret från ökentiden.