broder / bröder - Bibel 2000

broder, bröder Släktskapsord används i bibeln både bokstavligt och bildligt. Oftast klargör sammanhanget vilken mening som gäller. När ordet står i entalsform kan formen broder, till skillnad från bror, användas i översättningen för att klargöra att användningen är bildlig.

I GT är en »broder« ibland en vän, kollega eller kamrat, ibland en medmänniska (»nästa«), ofta en israelitisk landsman eller en medlem av samma stam. Uttrycket används både i grundtexten och i översättningen omväxlande med andra ord som har dessa betydelser. Tilltalet »broder« markerar jämställdhet och förtrolighet, ibland som bakgrund till svek eller besvikelse (2 Sam 20:9; 1 Kung 9:13). Personifierade stammar och folk kan kallas bröder när de står varandra nära (4 Mos 20:14; Dom 20:23).

I NT används ordet på motsvarande sätt om judiska trosförvanter eller närstående i allmänhet (t.ex. Matt 5:22-23; Apg 2:29; 23:1; Heb 7:5; 1 Joh 3:17). Men språkbruket anpassas till den nya trosgemenskapen: ofta betyder »en broder« en kristen (t.ex. 1 Kor 5:11). I ett par Jesus-ord kallas lärjungarna Jesu bröder (Matt 28:10; Joh 20:17; jfr Rom 8:29; Heb 2:11-13).

När en text är tillämplig på båda könen har bibelns språk resurser att ange detta (»en man eller en kvinna«, 2 Mos 21:28; »söner och döttrar«, 2 Kor 6:18; »en broder eller syster«, Jak 2:15), men enligt tidens patriarkala bruk utnyttjas möjligheten tämligen sällan. Tilltalet »bröder« kan användas även när det finns kvinnor bland de tilltalade (1 Kor 7:24 jfr 1 Kor 7:8-11, 13, 16; se också Fil 4:8, jfr Fil 4:2).