Om lån och borgensförbindelser
1Den som är barmhärtig låter sin nästa få låna;
att räcka en stödjande hand är att hålla buden.
2Låt din nästa få låna när han behöver det,
och betala punktligt igen din skuld till honom.
3Stå vid ditt ord och vinn hans förtroende,
så kommer du alltid att få vad du behöver.
4Många ser lånet som en upphittad skatt
och ställer till besvär för sin hjälpare.
5Innan de har fått något kysser de honom på hand
och talar med dämpad röst om hans pengar.
Men när skulden skall betalas drar de ut på tiden,
de betalar bara med beklagande fraser
och skyller på de dåliga tiderna.
6Är långivaren hård får han möjligen igen hälften,
och det får han ta som en skänk från ovan.
I annat fall försnillar de hans pengar
och gör honom i onödan till sin fiende.
Förbannelser och smädelser är allt han får i gengäld,
i stället för att hedras betalas han med vanära.
7På grund av sådan ondska vägrar många ge lån:
de är rädda för onödiga förluster.
8Men ha tålamod med den som är i nöd,
låt honom inte vänta på din gåva.
9Ta dig an den fattige för budordets skull,
skicka inte bort honom tomhänt när han lider brist.
10Gör av med pengarna på din broder och vän
och låt dem inte rosta bort under en sten.
11Använd dina tillgångar så som den Högste har befallt,
det blir dig till mer nytta än guldet.
12Goda gärningar skall du låsa in i din skattkammare,
de kommer att rädda dig ur alla olyckor.
13Bättre än en stark sköld och en tung lans
skall de försvara dig mot din fiende.
14En god människa går i borgen för sin nästa,
men den som saknar skamkänsla sviker honom.
15Glöm aldrig din tacksamhetsskuld till en borgensman,
ty han har satt sitt liv på spel för din skull.
16Syndaren föröder sin borgensmans välstånd,
17och den otacksamme sviker sin räddare.
18Borgensförbindelsen har knäckt många välbärgade män
och sköljt dem med sig som en brottsjö på havet;
mäktiga män har drivits från gård och grund
och fått irra omkring bland främmande folk.
19Syndaren som ger sig in i borgensförbindelser
är ute efter vinst men hamnar inför rätta.
20Ta dig an din nästa så långt du förmår,
men akta dig för att dras med i fördärvet.
Den hemlöses olycka
21Livets nödtorft är vatten, bröd och kläder
och väggar som skyler det som inte bör visas.
22Bättre leva fattigt i ett skjul av bräder
än äta överdådigt i en annans hus.
23Var nöjd antingen du har litet eller mycket,
så slipper du de skymford en främling får höra.
24Att gå ur hus i hus är ett eländigt liv,
där du är främling har du inte någon talan.
25Du måste stå för mat och dryck utan att få tack,
och till råga på allt får du höra sårande ord:
26»Fram med dig, främling, duka bordet,
låt mig få smaka om du har något.« –
27»Ut med dig, främling, ur vägen för fint folk,
jag har min bror på besök och behöver huset.«
28Det är tungt för en klok man att höra sådant,
att skällas för utböling och skymfas av långivare.