Varning för förförelse genom kvinnor. Skilda förmaningar.
1Var icke svartsjuk på hustrun i din famn,
och giv henne ej en dålig lärdom, dig själv till skada.
2Giv dig icke så hän åt en kvinna,
att hon helt tager väldet över dig.
3Sök ej en lättfärdig kvinnas umgänge,
på det att du icke må falla i hennes snaror.
4Var ej för mycket tillsammans med en harpospelerska,
på det att du icke må fångas genom hennes konster.
5Tag dig till vara för att betrakta en jungfru,
ty du kunde råka illa ut och få betala böter för hennes skull.
6Giv dig icke hän åt skökor,
på det att du ej må förspilla ditt arv.
7Gå icke omkring och speja på gatorna i staden,
och stryk ej omkring på dess ensliga platser.
8Vänd ditt öga bort ifrån en fager kvinna,
och betrakta ej en främmande kvinnas skönhet.
Genom kvinnoskönhet hava många blivit förvillade,
och genom den bliver älskog upptänd såsom eld.
9Sitt alls icke tillsammans med en gift kvinna,
och håll inga dryckesgillen i sällskap med en sådan,
på det att icke ditt hjärta må vända sig till henne
och du i ditt blod fara ned i fördärvet.
10Övergiv icke en gammal vän,
ty en ny kan ej förliknas vid honom.
En ny vän är såsom nytt vin:
när det bliver gammalt, dricker du det med förnöjelse.
11Avundas icke en syndare hans härlighet,
ty du vet icke vilken ände det skall taga med honom.
12Finn ej heller ditt behag i de ogudaktigas välgång;
tänk därpå att de ej skola gå fria ända till sin grav.
13Håll dig fjärran ifrån den som har makt att döda,
så skall du icke behöva känna fruktan för ditt liv.
Men kommer du i hans närhet, så förgå dig ej,
på det att han icke må beröva dig livet.
Besinna väl att du går fram mitt ibland snaror
och vandrar omkring på fästningstinnar.
14Sök lära känna din nästa så mycket du förmår,
och gå till råds med dem som äro visa.
15Allenast med de förståndiga må du giva dig i samtal,
och allt vad du talar om må gälla den Högstes lag.
16Rättfärdiga män vare dina bordskamrater,
och i Herrens fruktan må du hava din berömmelse.
17Konstnärens hand gör verket prisat,
och fursten aktas vis för sina ords skull.
18En munvig man är fruktad i sin stad,
och den som är obetänksam i sina ord, han gör sig förhatlig.