Sann och falsk vänskap. Varning för dåliga rådgivare. Den verkligt vise. Uppmaning till att pröva vadman tål och till måttlighet.
1Alla vänner säga: ”Också jag är vän”;
men mången vän är vän allenast till namnet.
2Måste man icke gräma sig till döds,
när en kamrat och vän förvandlas till ovän?
3O du onda sinnelag, varifrån har du vällt fram
för att översvämma jorden med falskhet?
4Mången kamrat fröjdar sig med sin vän i glädjens tid,
men bliver i nödens stund hans motståndare.
5Mången kamrat delar sin väns mödor för magens skull,
men när strid hotar, griper han till skölden.
6Förgät icke din vän i ditt hjärta,
och glöm ej bort honom mitt i ditt välstånd.
7Alla rådgivare bjuda väl på råd,
men mången giver råd till sin egen fördel.
8Tag dig i akt för en rådgivare,
och sök först att få veta vad som göres honom själv behov
— han kan ju giva råd till sin egen fördel —
så att han icke lämnar dig till pris åt slumpen
9och säger till dig: ”Lyckosam är din väg”,
men sedan ställer sig ett stycke ifrån, för att se huru det skall gå dig.
10Gå icke till råds med den som ser snett på dig,
och håll ditt rådslag hemligt för dina avundsmän.
11Gå icke till råds med en kvinna om hennes medtävlerska
eller med den fege om krig;
med en köpman om varubyte
eller med en köpare om försäljning;
med den missunnsamme om tacksamhetsbevisning
eller med den obarmhärtige om givmildhet;
med den tröge om något som skall uträttas
eller med en för år lejd arbetare om vad som skall göras vid årets slut,
eller med en lat tjänare om strängt arbete.
Lita aldrig på sådana, när det gäller att taga råd.
12Nej, håll dig i stället alltid till den gudfruktige,
till den om vilken du vet att han håller buden,
den som i sitt hjärta är så sinnad som du
och vill lida med dig, om du kommer på fall.
13Låt ock det råd gälla, som ditt eget hjärta giver;
du har ju ingen trognare vän än ditt hjärta.
14Ja, en människas själ plägar stundom giva bättre besked
än sju väktare som sitta högt uppe i ett vakttorn.
15Men, förutom allt detta, bed till den Högste
att han i trofasthet leder din väg.
16Överläggning må vara begynnelsen till vart företag,
och var handling må föregås av rådslag.
17Såsom följder av sinnets omskiftningar
18komma fyra ting i dagen:
gott och ont, liv och död;
men det som beständigt råder över dessa är tungan.
19Mången klok man är en lärare för många andra,
men förstår icke att gagna sig själv.
20Mången som synes vis gör sig förhatlig genom sina ord;
en sådan går helt miste om livets njutningar.
21Ty han har icke av Herren fått gåvan att behaga;
ja, han är i saknad av all verklig vishet.
22Mången är vis allenast till sin egen nytta,
och frukterna av hans insikt äro synliga på hans kropp.
23Den verkligt vise är en lärare för sitt folk,
och frukterna av hans insikt äro osvikliga.
24Den verkligt vise får skörda rik välsignelse,
och alla som se honom prisa honom säll.
25En mans liv utgöres av några få dagar,
men Israels dagar kunna icke räknas.
26Den som är vis bland sitt folk vinner ära,
och hans namn skall leva evinnerligen.
27Min son, pröva under ditt leverne vad du tål,
och lägg märke till vad som är dig skadligt, och avhåll dig från sådant.
28Ty vad som helst är ej nyttigt för vem som helst,
och vem som helst finner sig icke väl av vad som helst.
29Var aldrig omåttlig i någon njutning,
och var ej glupsk, när det bjudes på läckerheter.
30Ty mycket mat vållar ohälsa,
och omåttlighet leder ända till dödlig sjukdom.
31För omåttlighets skull hava många mist livet,
men den som tager sig i akt, han förlänger sitt liv.