Psaltaren 79

Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel,

de hava orenat ditt heliga tempel,

de hava gjort Jerusalem till en stenhop.

₂De hava givit dina tjänares kroppar

till mat åt himmelens fåglar,

dina frommas kött åt markens djur.

₃De hava utgjutit deras blod såsom vatten,

runt omkring Jerusalem,

och ingen fanns, som begrov dem.

₄Vi hava blivit till smälek för våra grannar,

till spott och hån för dem som bo omkring oss.

₅Huru länge, o Herre,

skall du så oavlåtligen vredgas,

huru länge skall din nitälskan

brinna såsom eld?

₆Utgjut din förtörnelse

över hedningarna, som ej känna dig,

och över de riken

som icke åkalla ditt namn.

₇Ty de hava uppätit Jakob,

och hans boning hava de förött.

₈Tänk ej, oss till men,

på förfädernas missgärningar,

låt din barmhärtighet snarligen

komma oss till mötes,

ty vi äro i stort elände.

₉Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,

för ditt namns äras skull;

rädda oss och förlåt oss

våra synder för ditt namns skull.

₁₀Varför skulle hedningarna få säga:

”Var är nu deras Gud?”

Låt det inför våra ögon

bliva kunnigt på hedningarna

huru du hämnas dina tjänares

utgjutna blod.

₁₁Låt de fångnas klagan

komma inför ditt ansikte,

låt efter din arms väldighet

dödens barn bliva vid liv.

₁₂Och giv våra grannar sjufalt

tillbaka i deras sköte

den smädelse varmed de hava

smädat dig, Herre.

₁₃Men vi som äro ditt folk

och får i din hjord,

vi vilja tacka dig evinnerligen,

vi vilja förtälja ditt lov

från släkte till släkte.