Fortsättning av inledningen: Vishetens frukter.
1Min son, om du tager emot mina ord
och gömmer mina bud inom dig,
2så att du låter ditt öra akta på visheten
och böjer ditt hjärta till klokheten,
3ja, om du ropar efter förståndet
och höjer din röst till att kalla på klokheten,
4om du söker efter henne såsom efter silver
och letar efter henne såsom efter en skatt,
5då skall du förstå Herrens fruktan,
och Guds kunskap skall du då finna.
6Ty Herren är den som giver vishet;
från hans mun kommer kunskap och förstånd.
7Åt de redliga förvarar han sällhet,
han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet,
8ty han beskyddar det rättas stigar,
och sina frommas väg bevarar han.
9Då skall du förstå rättfärdighet och rätt
och redlighet, ja, det godas alla vägar.
10Ty visheten skall draga in i ditt hjärta
och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,
11eftertänksamheten skall vaka över dig,
klokheten skall beskydda dig.
12Så skall hon rädda dig från det ondas väg,
från män som tala vad vrångt är,
13från dem som hava övergivit det rättas stigar
för att färdas på mörkrets vägar,
14från dem som glädjas att göra ont
och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,
15från dem som gå på krokiga stigar
och vandra på förvända vägar.
16Så skall hon rädda dig ifrån främmande kvinnor,
från din nästas hustru, som talar hala ord,
17från henne som har övergivit sin ungdoms vän
och förgätit sin Guds förbund.
18Ty en sådan sjunker med sitt hus ned i döden,
och till skuggornas boning leda hennes stigar.
19Ingen som har gått in till henne vänder åter
och hittar tillbaka till livets vägar.
20Ja, så skall du vandra på de godas väg
och hålla dig på de rättfärdigas stigar.
21Ty de redliga skola förbliva boende i landet,
och de ostraffliga få stanna kvar däri.
22Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet
och de trolösa ryckas bort därur.
