Bileam välsignar Israel.
1Och Bileam sade till Balak: ”Bygg här åt mig sju altaren, och skaffa hit åt mig sju tjurar och sju vädurar.” 2Balak gjorde såsom Bileam sade; och Balak och Bileam offrade en tjur och en vädur på vart altare 3Därefter sade Bileam till Balak ”Stanna kvar vid ditt brännoffer; jag vill gå bort och se om till äventyrs Herren visar sig för mig; och vad helst han uppenbarar för mig, det skall jag förkunna för dig.” Och han gick upp på en kal höjd. 4Och Gud visade sig för Bileam; då sade denne till honom: ”De sju altarna har jag uppfört, och på vart altare har jag offrat en tjur och en vädur.” 5Och Herren lade i Bileams mun vad han skulle tala; han sade: ”Gå tillbaka till Balak och tala så och så.” 6När han nu kom tillbaka till honom, fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med alla Moabs furstar. 7Då hör han upp sin röst och kvad:
”Från Aram hämtade mig Balak,
från österns berg Moabs konung:
’Kom och förbanna åt mig Jakob,
kom och tala ofärd över Israel.’
8Huru kan jag förbanna den gud ej förbannar,
och tala ofärd över den som Herren ej talar ofärd över?
9Från klippornas topp ser jag ju honom,
och från höjderna skådar jag honom:
se, det är ett folk som bor för sig självt
och icke anser sig likt andra folkslag.
10Vem kan räkna Jakob, tallös såsom stoftet,
eller tälja ens fjärdedelen av Israel?
Må jag få dö de rättfärdigas död,
och blive mitt slut såsom deras!”
11Då sade Balak till Bileam: ”Vad har du gjort mot mig! Till att förbanna mina fiender hämtade jag dig, och nu har du i stället välsignat dem.” 12Men han svarade och sade: ”Skulle jag då icke akta på vad Herren lägger i min mun, och tala det?”
13Och Balak sade till honom: ”Följ nu med mig till ett annat ställe, varifrån du ser dem; du ser här allenast en del av dem, du ser dem icke allasammans. Från det stället må du förbanna dem åt mig.” 14Och han tog honom med sig till Väktarplanen på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en vädur på vart altare. 15Därefter sade han till Balak: ”Stanna kvar har vid ditt brännoffer; jag själv vill därborta se till, om något visar sig.” 16Och Herren visade sig för Bileam och lade i hans mun vad han skulle tala; han sade: ”Gå tillbaka till Balak och tala så och så.” 17När han nu kom till honom, fann han honom stående vid sitt brännoffer, och Moabs furstar stodo där med honom. Och Balak frågade honom: ”Vad har Herren talat?” 18Då hov han upp sin röst och kvad:
”Stå upp, Balak, och hör;
lyssna till mig, du Sippors son.
19Gud är icke en människa, så att han kan ljuga,
icke en människoson, så att han kan ångra något.
Skulle han säga något och icke göra det,
tala något och icke fullborda det?
20Se, att välsigna har jag fått i uppdrag;
han har välsignat, och jag kan icke rygga det.
21Ofärd är icke att skåda i Jakob
och olycka icke att se i Israel.
Herren, hans Gud, är med honom,
och jubel såsom mot en konung höres där.
22Det är Gud som har fört dem ut ur Egypten;
deras styrka är såsom vildoxars.
23Ty trolldom båtar intet mot Jakob,
ej heller spådom mot Israel.
Nej, nu måste sägas om Jakob
och om Israel: ’Vad gör icke Gud!’
24Se, det är ett folk som står upp likt en lejoninna,
ett folk som reser sig likasom ett lejon.
Det lägger sig ej ned, förrän det har ätit rov
och druckit blod av slagna man.”
25Då sade Balak till Bileam: ”Om du nu icke vill förbanna dem, så må du åtminstone icke välsigna dem.” 26Men Bileam svarade och sade till Balak: ”Sade jag icke till dig: ’Allt vad Herren säger, det måste jag göra’?”
27Och Balak sade till Bileam: ”Kom, jag vill taga dig med mig till ett annat ställe. Kanhända skall det behaga Gud att du därifrån förbannar dem åt mig.” 28Och Balak tog Bileam med sig upp på toppen av Peor, där man kan se ut över ödemarken. 29Och Bileam sade till Balak: ”Bygg här åt mig sju altaren, och skaffa hit åt mig sju tjurar och sju vädurar.” 30Och Balak gjorde såsom Bileam sade; och han offrade en tjur och en vädur på vart altare.