1Följande namn stodo på skrivelserna som buro sigillen: Nehemja, ståthållaren, Hakaljas son, och Sidkia, 2Seraja, Asarja, Jeremia, 3Pashur, Amarja, Malkia, 4Hattus, Sebanja, Malluk, 5Harim, Meremot, Obadja, 6Daniel, Ginneton, Baruk, 7Mesullam, Abia, Mijamin, 8Maasja, Bilgai, Semaja; dessa voro prästerna. 9Och leviterna voro: Jesua, Asanjas son, Binnui, av Henadads barn, Kadmiel, 10så ock deras bröder: Sebanja, Hodia, Kelita, Pelaja, Hanan, 11Mika, Rehob, Hasabja, 12Sackur, Serebja, Sebanja, 13Hodia, Bani och Beninu. 14Folkets huvudmän voro: Pareos, Pahat-Moab, Elam, Sattu, Bani, 15Bunni, Asgad, Bebai, 16Adonia, Bigvai, Adin, 17Ater, Hiskia, Assur, 18Hodia, Hasum, Besai, 19Harif, Anatot, Nobai, 20Magpias, Mesullam, Hesir, 21Mesesabel, Sadok, Jaddua, 22Pelatja, Hanan, Anaja, 23Hosea, Hananja, Hassub, 24Hallohes, Pilha, Sobek, 25Rehum, Hasabna, Maaseja, 26Ahia, Hanan, Anan, 27Malluk, Harim och Baana.
28Och det övriga folket, prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, tempelträlarna och alla de som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds lag, så ock deras hustrur, söner och döttrar, alla som hade kommit till moget förstånd, 29dessa slöto sig till sina förnämligare bröder och gingo ed och svuro att de skulle vandra efter Guds lag, den som hade blivit given genom Guds tjänare Mose, och att de skulle hålla och göra efter alla Herrens, vår Herres, bud och rätter och stadgar, 30att vi icke skulle giva våra döttrar åt de främmande folken, ej heller taga deras döttrar till hustrur åt våra söner. 31Och när de främmande folken förde in handelsvaror eller något slags säd till salu på sabbatsdagen, skulle vi icke köpa det av dem på sabbat eller helgdag; och vi skulle låta vart sjunde år vara friår och då avstå från alla slags krav. 32Och vi fastställde för oss den förpliktelsen att såsom vår gärd årligen erlägga en tredjedels sikel till tjänsten i vår Guds hus, 33nämligen till skådebröden, och till det dagliga spisoffret och det dagliga brännoffret, och till offren på sabbaterna, vid nymånaderna och högtiderna, och till tackoffren, och till syndoffren för Israels försoning, och till allt arbete i vår Guds hus. 34Och vi, prästerna, leviterna och folket, kastade lott angående vedoffret, huru man årligen skulle föra det till vår Guds hus på bestämda tider, efter våra familjer, för att antändas på Herrens, vår Guds, altare, såsom det är föreskrivet i lagen. 35Och vi skulle årligen föra till Herrens hus förstlingen av vår mark, och förstlingen av all frukt på alla slags träd, 36och de förstfödda av våra söner och av vår boskap, såsom det är föreskrivet i lagen; vi skulle föra till vår Guds hus de förstfödda både av våra fäkreatur och av vår småboskap, till prästerna som gjorde tjänst i vår Guds hus. 37Och förstlingen av vårt mjöl och våra offergärder, så ock av allt slags trädfrukt, av vin och olja skulle vi föra till prästerna, in i kamrarna i vår Guds hus, och tionden av vår jord till leviterna; ty det var leviterna som skulle uppbära tionden i alla de städer vid vilka vi brukade jorden. 38Och en präst, en av Arons söner, skulle vara med leviterna, när leviterna uppburo tionden; och själva skulle leviterna föra tionden av sin tionde upp till vår Guds hus, in i förrådshusets kamrar. 39Ty såväl de övriga israeliterna som Levi barn skulle föra sin offergärd av säd, vin och olja in i dessa kamrar, där helgedomens kärl och de tjänstgörande prästerna, ävensom dörrvaktarna och sångarna voro. Alltså skulle vi icke försumma vår Guds hus.