Brev från Jeremia till de fångna judarna i Babel. Två falska profeter. Straffdom över Semaja.
1Detta är vad som stod i det brev som profeten Jeremia sände från Jerusalem till de äldste som ännu levde kvar i fångenskapen, och till prästerna och profeterna och allt folket, dem som Nebukadnessar hade fört bort ifrån Jerusalem till Babel, 2sedan konung Jekonja hade givit sig fången i Jerusalem, jämte konungamodern och hovmännen, Judas och Jerusalems furstar, så ock timmermännen och smederna. 3Han sände brevet genom Eleasa, Safans son, och Gemarja, Hilkias son, när Sidkia, Juda konung, sände dessa till Babel, till Nebukadnessar, konungen i Babel; det lydde så:
4Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, till alla de fångar som jag har låtit föra bort ifrån Jerusalem till Babel: 5Byggen hus och bon i dem; planteren trädgårdar och äten deras frukt. 6Tagen hustrur, och föden söner och döttrar; och tagen hustrur åt edra söner och given edra döttrar åt män, och må dessa föda söner och döttrar; och föröken eder där, och förminskens icke. 7Och söken den stads bästa, dit jag har fört eder bort i fångenskap, och bedjen för den till Herren; ty då det går den väl, så går det ock eder väl. 8Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Låten icke bedraga eder av de profeter som äro bland eder, ej heller av edra spåmän, och akten icke på de drömmar som I drömmen. 9Ty man profeterar lögn för eder i mitt namn; jag har icke sänt dem, säger Herren.
10Ty så säger Herren: Först när sjuttio år hava gått till ända i Babel, skall jag se till eder och uppfylla på eder mitt löftesord att föra eder tillbaka till denna plats. 11Jag vet väl vilka tankar jag har för eder, säger Herren, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att giva eder en framtid och ett hopp. 12Och I skolen åkalla mig och gå åstad och bedja till mig, och jag vill höra på eder. 13I skolen söka mig, och I skolen ock finna mig, om I frågen efter mig av allt edert hjärta. 14Ty jag vill låta mig finnas av eder, säger Herren; och jag skall åter upprätta eder och skall församla eder från alla de folk och alla de orter till vilka jag har drivit eder bort, säger Herren; och jag skall låta eder komma tillbaka till denna plats, varifrån jag har låtit föra eder bort i fångenskap. 15Detta skriver jag, därför att I sägen: ”Herren har låtit profeter uppstå åt oss i Babel.”
16Ty så säger Herren om den konung som sitter på Davids tron, och om allt det folk som bor i denna stad, edra bröder som icke hava med eder gått bort i fångenskap, 17ja, så säger Herren Sebaot: Se, jag skall sända mot dem svärd, hungersnöd och pest, och låta dem räknas lika med odugliga fikon, som äro så usla att man icke kan äta dem. 18Ja, jag skall förfölja dem med svärd, hungersnöd och pest, och göra dem till en varnagel för alla riken på jorden, till ett exempel som man nämner, när man förbannar, till ett föremål för häpnad, begabberi och smälek bland alla de folk till vilka jag skall driva dem bort — 19detta därför att de icke ville höra mina ord, säger Herren, när jag titt och ofta sände till dem mina tjänare profeterna. Ty I villen ju icke höra, säger Herren.
20Men hören nu I Herrens ord, alla I fångna som jag från Jerusalem har sänt bort till Babel: 21Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, om Ahab, Kolajas son, och om Sidkia, Maasejas son, som i mitt namn profetera lögn för eder: Se, jag skall giva dem i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand, och han skall låta dräpa dem inför edra ögon. 22Och alla fångar ifrån Juda, som äro i Babel, skola från dem hämta ett förbannelsens ord; de skola säga: ”Herren göre med dig såsom med Sidkia och Ahab, vilka Babels konung lät steka i eld.” 23De hava ju gjort vad som är en galenskap i Israel, de hava begått äktenskapsbrott med varandras hustrur och hava fört lögnaktigt tal i mitt namn, sådant som jag icke hade bjudit dem. Jag är den som vet det och betygar det, säger Herren.
24Och till nehelamiten Semaja skall du säga sålunda: 25Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Du har i ditt namn sänt brev till allt folket i Jerusalem och till prästen Sefanja, Maasejas son, och till alla de andra prästerna, så lydande: 26”Herren har satt dig till präst i prästen Jojadas ställe, för att i Herrens hus skall finnas tillsyningsmän över alla vanvettingar som profetera, så att du kan sätta sådana i stock och halsjärn. 27Varför har du då icke näpst Jeremia från Anatot, som profeterar för eder? 28Därigenom att du har underlåtit detta har han kunnat sända bud till oss i Babel och låta säga: ’Ännu är lång tid kvar, byggen eder hus och bon i dem, och planteren trädgårdar och äten deras frukt.’” 29Och prästen Sefanja har läst upp detta brev för profeten Jeremia. 30Och nu har Herrens ord kommit till Jeremia, han har sagt: 31Sänd bud till alla de fångna och låt säga dem: Så säger Herren om nehelamiten Semaja: Eftersom Semaja, utan att vara sänd av mig, har profeterat för eder och förlett eder att sätta eder lit till lögn, 32därför säger Herren så: Se, jag skall hemsöka nehelamiten Semaja och hans avkomlingar. Ingen av dem skall få bo ibland detta folk, och han skall icke få se det goda som jag vill göra med mitt folk, säger Herren. Ty han har predikat avfall från Herren.