1Och några av de äldste i Israel kommo till mig och satte sig ned hos mig. 2Då kom Herrens ord till mig; han sade: 3Du människobarn, dessa män hava låtit sina eländiga avgudar få insteg i sina hjärtan och hava ställt upp framför sig vad som är dem en stötesten till missgärning. Skulle jag väl låta fråga mig av sådana? 4Nej; tala därför med dem och säg till dem: Så säger Herren, Herren: Var och en av Israels hus, som låter sina eländiga avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig vad som är honom en stötesten till missgärning, och så kommer till profeten, honom skall jag, Herren, giva svar såsom han har förtjänat genom sina många eländiga avgudar. 5Så skall jag gripa Israels barn i hjärtat, därför att de allasammans hava vikit bort ifrån mig genom sina eländiga avgudar. 6Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, Herren: Vänden om, ja, vänden eder bort ifrån edra eländiga avgudar, vänden edra ansikten bort ifrån alla edra styggelser. 7Ty om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo i Israel, viker bort ifrån mig, och låter sina eländiga avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig vad som är honom en stötesten till missgärning, och så kommer till profeten, för att denne skall fråga mig för honom, så vill jag, Herren, själv giva honom svar: 8jag skall vända mitt ansikte mot den mannen och göra honom till ett tecken och till ett ordspråk, och utrota honom ur mitt folk; och I skolen förnimma att jag är Herren. 9Men om profeten låter förföra sig och talar något ord, så har jag, Herren, låtit den profeten bliva förförd; och jag skall uträcka min hand mot honom och förgöra honom ur mitt folk Israel. 10Och de skola båda bära på sin missgärning: profetens missgärning skall räknas lika med den frågandes missgärning — 11på det att Israels barn icke mer må gå bort ifrån mig och fara vilse, ej heller mer orena sig med alla sina överträdelser, utan vara mitt folk, såsom jag skall vara deras Gud, säger Herren, Herren.
12Och Herrens ord kom till mig; han sade: 13Du människobarn, om ett land syndade mot mig och beginge otrohet, så att jag måste uträcka min hand mot det och fördärva dess livsuppehälle och sända hungersnöd över det och utrota därur både människor och djur, 14och om då därinne funnes dessa tre män: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet rädda allenast sina egna liv, säger Herren, Herren. 15Om jag läte vilddjur draga fram genom landet och göra det folktomt, så att det bleve så öde att ingen vågade draga där fram för djuren skull, 16då skulle, så sant jag lever, säger Herren, Herren, dessa tre män, om de vore därinne, icke kunna rädda vare sig söner eller döttrar; allenast de själva skulle räddas, men landet måste bliva öde. 17Eller om jag läte svärd komma över det landet, i det att jag sade: ”Svärdet fare fram genom landet!”, och jag så utrotade därur både människor och djur, 18och om då dessa tre män vore därinne, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren, Herren, icke kunna rädda söner eller döttrar; allenast de själva skulle räddas. 19Eller om jag sände pest i det landet och utgöte min vrede däröver i blod, för att utrota därur både människor och djur, 20och om då Noa, Daniel och Job vore därinne, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren, Herren, icke kunna rädda vare sig son eller dotter; de skulle genom sin rättfärdighet rädda allenast sina egna liv. 21Och så säger Herren, Herren: Men huru mycket värre bliver det icke, när jag på en gång sänder mina fyra svåra straffdomar: svärd, hungersnöd, vilddjur och pest, över Jerusalem, för att utrota därur både människor och djur! 22Likväl skola några räddade bliva kvar där, några söner och döttrar, som skola föras bort. Och se, dessa skola draga bort till eder; och när I fån se deras vandel och deras gärningar, då skolen I trösta eder för den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över det. 23De skola vara eder till tröst, när I sen deras vandel och deras gärningar; I skolen då förstå att jag icke utan sak har gjort allt vad jag har gjort mot det, säger Herren, Herren.