1Och nu, Israel, hör de stadgar och rätter som jag vill lära eder, för att I mån göra efter dem, på det att I mån leva och komma in i och taga i besittning det land som Herren, edra fäders Gud, vill giva eder. 2I skolen icke lägga något till det som jag bjuder eder, och I skolen icke taga något därifrån; I skolen hålla Herrens, eder Guds, bud, som jag giver eder. 3I haven med egna ögon sett vad Herren har gjort i fråga om Baal-Peor, huru Herren, din Gud, utrotade ur ditt folk var man som följde efter Baal-Peor. 4Men I som höllen eder till Herren, eder Gud, I leven alla ännu i dag. 5Se, jag har lärt eder stadgar och rätter såsom Herren, min Gud, har bjudit mig, på det att I mån göra efter dem i det land dit I nu kommen, för att taga det i besittning. 6I skolen hålla dem och göra efter dem, ty det skall tillräknas eder såsom vishet och förstånd av andra folk. När de få höra alla dessa stadgar, skola säga: ”I sanning, ett vist och förståndigt folk är detta stora folk.” 7Ty vilket annat stort folk finnes, vars gudar äro det så nära som Herren, vår Gud, är oss, så ofta vi åkalla honom? 8Och vilket annat stort folk finnes, som har stadgar och rätter så rättfärdiga som hela denna lag, vilken jag i dag förelägger eder? 9Allenast tag dig till vara och akta dig väl, så att du icke förgäter vad dina ögon sågo, och icke låter vika ifrån ditt hjärta i all dina livsdagar, utan kungör det för dina barn och dina barnbarn: 10vad som skedde den dag då du stod inför Herren, din Gud, vid Horeb, då Herren sade till mig: ”Församla folket till mig, för att jag må låta dem höra mina ord; må de så lära sig att frukta mig, så länge de leva på jorden, och de lära sina barn detsamma.” 11Och I trädden fram och blevo stående nedanför berget; och berget brann i eld ända upp till himmelen, och där var mörker, moln och töcken. 12Och Herren talade till eder ur elden orden hörden I, men I sågen ingen gestalt, I hörden allenast en röst. 13Och han förkunnade eder sitt förbund, som han bjöd eder att hålla nämligen de tio orden; och han skrev dem på två stentavlor. 14Och mig bjöd Herren då att jag skulle lära eder stadgar och rätter, för att I skullen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga det i besittning. 15Och eftersom I icke sågen någon gestalt den dag då Herren talade till eder på Horeb ur elden, därför mån I nu noga hava akt på eder själva, 16så att I icke tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder någon beläte, något slags avgudabild, något bild av man eller av kvinna, 17eller någon bild av något fyrfotadjur eller av någon bevingad fågel som flyger under himmelen, 18eller av något kräldjur på marken eller av någon fisk i vattnet under jorden. 19Och när du lyfter dina ögon upp till himmelen och ser solen, månen och stjärnorna, himmelens hela härskara, då må du icke heller låta förföra dig att tillbedja dem och tjäna dem; ty Herren, din Gud, har givit dem åt alla folk under hela himmelen till deras del. 20Men eder har Herren tagit, och han har fört eder ut ur smältugnen, ur Egypten, för att I skullen bliva hans arvfolk, såsom nu har skett. 21Och Herren vredgades på mig för eder skull, och svor att jag icke skulle få gå över Jordan och komma in i de goda land som Herren, din Gud, vill giva dig till arvedel. 22Ty jag skall dö i detta land och icke gå över Jordan, men I skolen gå över den och taga detta goda land i besittning. 23Tagen eder då till vara för att förgäta det förbund som Herren, eder Gud, har slutit med eder, därigenom att I, alldeles emot Herrens, eder Guds, bud, gören eder något beläte, något slags bild. 24Ty, Herren, din Gud, är en förtärande eld, en nitälskande Gud. 25Om nu så sker, när du har fått barn och barnbarn och I haven blivit gamla i landet, att I tagen eder till, vad fördärvligt är, genom att göra eder något beläte, något slags bild, så att I gören vad som är ont i Herrens, din Guds, ögon och därmed förtörnen honom, 26då tager jag i dag himmel och jord till vittnen mot eder, att I med hast skolen förgås och utrotas ur det land dit I nu gån över Jordan, för att taga det i besittning; I skolen då icke längre leva där, utan skolen förvisso förgöras. 27Och Herren skall förströ eder bland folken, och allenast en ringa hop av eder skall bliva kvar bland de folk till vilka Herren skall föra eder. 28Och där skolen I tjäna gudar, gjorda av människohänder, gudar av trä och sten, som varken se eller höra eller äta eller lukta. 29Men när I där söken Herren, din Gud, då skall du finna honom, om du frågar efter honom av allt ditt hjärta och av all din själ.
