Förberedelser till tempelbyggnaden. Vänskapen mellan Salomo och Huram.
1Och Salomo tänkte nu på att bygga ett hus åt Herrens namn och ett hus åt sig själv till konungaboning. 2Därför avräknade Salomo sjuttio tusen män till att vara bärare, åttio tusen män till att hugga sten i bergen, och tre tusen sex hundra till att hava uppsikt över de andra. 3Och Salomo sände till Huram, konungen i Tyrus, och lät säga: ”Visa samma vänskap mot mig som mot min fader David, till vilken du sände cederträ, för att han skulle bygga sig ett hus att bo i. 4Nu vill jag bygga ett hus åt Herrens, min Guds, namn och helga det åt honom, för att man där må antända välluktande rökelse inför hans ansikte, och hava skådebröden beständigt upplagda, och offra brännoffer morgon och afton, på sabbaterna, vid nymånaderna och vid Herrens, vår Guds, högtider; ty så är det för evärdlig tid stadgat för Israel. 5Och det hus som jag vill bygga skall vara stort, ty vår Gud är större än alla andra gudar. 6Vem förmår väl att bygga honom ett hus? Himlarna och himlarnas himmel rymma honom ju icke. Vem är då jag, att jag skulle kunna bygga honom ett hus, om icke för att antända rökelse inför hans ansikte? 7Så sänd mig nu en konstförfaren man som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn, så ock i purpurrött, karmosinrött och mörkblått garn, och som är skicklig i att utföra snidverk, tillsammans med de konstförfarna män som jag har hos mig här i Juda och Jerusalem, och som min fader David har anställt. 8Och sänd mig cederträ, cypressträ och algumträ från Libanon, ty jag vet att dina tjänare äro skickliga i att hugga virke på Libanon; och mina tjänare äro redo att vara dina tjänare behjälpliga. 9Må du skaffa mig virke i myckenhet, ty huset som jag vill bygga skall vara stort och härligt. 10Och jag är villig att åt timmermännen som hugga virket giva, för dina tjänares räkning, tjugu tusen korer tröskat vete, tjugu tusen korer korn, tjugu tusen bat vin och tjugu tusen bat olja.”
11Härpå svarade Huram, konungen i Tyrus, i ett brev som han sände till Salomo: ”Därför att Herren älskar sitt folk, har han satt dig till konung över dem.” 12Och Huram skrev ytterligare: ”Lovad vare Herren, Israels Gud, himmelens och jordens skapare, han som har givit konung David en vis son, så utrustad med klokhet och förstånd, att han kan bygga ett hus åt Herren och ett hus åt sig själv till konungaboning! 13Så sänder jag nu en konstförfaren och förståndig man, nämligen Huram-Abi. 14Han är son till en av Dans döttrar, och hans fader är en tyrisk man; han är skicklig att arbeta i guld och silver, i koppar, järn, sten och trä, så ock i purpurrött, mörkblått, vitt och karmosinrött garn, och tillika att utföra alla slags snidverk och att väva alla slags konstvävnader; honom må du låta utföra arbetet tillsammans med dina och min herres, din fader Davids, konstförfarna män. 15Må alltså nu min herre sända till sina tjänare vetet och kornet, oljan och vinet som han har talat om. 16Då vilja vi hugga virke på Libanon, så mycket du behöver, och flotta det till dig på havet till Jafo; men därifrån må du själv låta föra det upp till Jerusalem.” 17Och Salomo lät räkna alla främmande män i Israels land, likasom hans fader David förut hade anställt en räkning av dem. Och de befunnos vara ett hundra femtiotre tusen sex hundra. 18Av dem utsåg han sjuttio tusen till att vara bärare, åttio tusen till att hugga sten i bergen, och tre tusen sex hundra till att hava uppsikt över folket och hålla det till arbete.