vän - Bibel 2000

vän ”Kungens vän” var en vanlig titel vid forntidens orientaliska hov. Den betydde att vederbörande var rådgivare eller ämbetsman, inte att han stod i personligt vänskapsförhållande till kungen. Exempel på detta språkbruk förekommer i GT (2 Sam 15:37; även i grundtexten till 1 Kung 4:5, ”rådgivare”) men framför allt i Tillägg till GT (t.ex. 1 Mack 2:18; 10:20; 2 Mack 7:24; Est Gr 1:3; 3:1; Till Dan 3:2). I det ▶seleukidiska riket var bruket av titeln noga reglerat. Det fanns flera klasser av ”vänner” med olika rang (1 Mack 10:65), och man kunde stå på väntelista för att bli ”vän” när det uppstod en vakans (2 Mack 14:26). Eftersom samma ord används på ett allmännare sätt om vanliga vänner, bundsförvanter eller anhängare är det ibland oklart om den tekniska betydelsen föreligger eller ej, t.ex. Joh 19:12. En sådan oklarhet finns också i Apg 13:1, där uttrycket ”uppfostrad tillsammans med” möjligen är en hederstitel.

Släktskapsord används ibland på liknande sätt. Ansedda personer kunde kallas medlemmar av kungahuset eller kungens släkt (1 Mack 3:32; 10:89) och en rådgivare med stor auktoritet få titeln ”kungens fader” (Est Gr 5:11; 1 Mack 11:32). ”Mäster Hiram” (2 Krön 2:13; 4:16) har i grundtexten en sådan faderstitel.