Sök

Sökningen gav 3 träffar. Visar resultat 1 till 3.

<< Föregående 1 Nästa >>

Matt 27:32-44

Korsfästel­sen

27 32På vägen ut träffa­de de på en man från Ky­re­ne vid namn Si­mon, och ho­nom tving­a­de de att bära hans kors. 33När de kom till ett ställe som kal­las Gol­go­ta, vil­ket be­ty­der Skal­len, 34gav de ho­nom vin att dric­ka, blan­dat med gal­la. Han sma­ka­de på det men vil­le in­te dric­ka. 35När de ha­de korsfäst ho­nom de­la­de de upp hans kläder ge­nom att kas­ta lott om dem, 36och se­dan slog de sig ner där och vak­ta­de ho­nom. 37Ovanför hans hu­vud ha­de de satt upp an­kla­gel­sen mot ho­nom som löd: Det­ta är Je­sus, ju­dar­nas ko­nung.

38Sam­ti­digt med ho­nom korsfästes två röva­re, den ene till höger och den and­re till väns­ter om ho­nom. 39De som gick förbi smäda­de ho­nom och ska­ka­de på hu­vu­det 40och sa­de: ”Du som ri­ver ner temp­let och byg­ger upp det igen på tre da­gar – hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från kor­set.” 41Överste­präster­na, de skriftlärda och de älds­te gjor­de också narr av ho­nom och sa­de: 42”And­ra har han hjälpt, sig själv kan han in­te hjälpa. Han är Is­ra­els kung, nu får han sti­ga ner från kor­set, så skall vi tro på ho­nom. 43Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda ho­nom, om han bryr sig om ho­nom. Han har ju sagt att han är Guds son.” 44På sam­ma sätt blev han skym­fad av rövar­na som var korsfästa till­sam­mans med ho­nom.

Luk 23:26-43

Korsfästel­sen

23 26När de förde bort ho­nom hej­da­de de en man från Ky­re­ne som het­te Si­mon och som var på väg in från lan­det och lät ho­nom ta kor­set på sig och bära det ef­ter Je­sus. 27En stor folk­mas­sa följ­de med, och kvin­nor som sörj­de och kla­ga­de över ho­nom. 28Je­sus vände sig om och sa­de till dem: ”Je­ru­sa­lems dött­rar, gråt in­te över mig, gråt över er själva och era barn. 29Det kom­mer en tid då man skall säga: Sa­li­ga de ofrukt­sam­ma, de mo­der­liv som in­te har fött och de bröst som in­te har gett di. 30Då skall man säga till ber­gen: Fall över oss, och till höjder­na: Dölj oss. 31Ty om man gör så med det gröna trädet, vad skall då in­te ske med det förtor­ka­de?”

32De förde också ut två förbry­ta­re för att avrätta dem till­sam­mans med ho­nom. 33När de kom till den plats som kal­las Skal­len korsfäste de ho­nom och förbry­tar­na, den ene till höger och den and­re till väns­ter. 34Je­sus sa­de: ”Fa­der, förlåt dem, de vet in­te vad de gör.” De de­la­de upp hans kläder och kas­ta­de lott om dem. 35Fol­ket stod där och såg på. Råds­med­lem­mar­na håna­de ho­nom och sa­de: ”And­ra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Mes­si­as, den ut­val­de.” 36Också sol­da­ter­na gjor­de narr av ho­nom. De gick fram och räck­te ho­nom surt vin 37och sa­de: ”Om du är ju­dar­nas kung, så hjälp dig själv.” 38Det fanns också ett an­slag ovanför ho­nom: Det här är ju­dar­nas ko­nung.

39Den ene av förbry­tar­na som häng­de där smäda­de ho­nom och sa­de: ”Är in­te du Mes­si­as? Hjälp då dig själv och oss.” 40Men då tillrätta­vi­sa­de ho­nom den and­re: ”Är du in­te ens rädd för Gud, du som har fått sam­ma straff? 41Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har in­te gjort något ont.” 42Och han sa­de: ”Je­sus, tänk på mig när du kom­mer med ditt ri­ke.” 43Je­sus sva­ra­de: ”San­ner­li­gen, re­dan i dag skall du va­ra med mig i pa­ra­di­set.”

Joh 19:17-24

19 17Han bar själv sitt kors ut till den plats som kal­las Skal­len, på hebre­is­ka Gol­go­ta. 18Där korsfäste de ho­nom till­sam­mans med två and­ra, en på var si­da med Je­sus i mit­ten. 19Pi­la­tus ha­de också låtit skri­va ett an­slag som sat­tes upp på kor­set, och där stod: Je­sus från Na­sa­ret, ju­dar­nas ko­nung. 20Det­ta lästes av många ju­dar, ef­tersom plat­sen där Je­sus korsfästes låg strax ut­anför sta­den, och tex­ten var på hebre­is­ka, la­tin och gre­kis­ka. 21Men ju­dar­nas överste­präster sa­de till Pi­la­tus: ”Skriv in­te: Ju­dar­nas ko­nung, ut­an vad han själv har sagt: Jag är ju­dar­nas ko­nung.” 22Pi­la­tus sva­ra­de: ”Vad jag har skri­vit, det har jag skri­vit.”

23Sol­da­ter­na som ha­de korsfäst Je­sus tog hans kläder och de­la­de upp dem i fy­ra de­lar, en på var­je sol­dat. De tog också lång­skjor­tan, men den ha­de inga sömmar ut­an var vävd i ett en­da styc­ke. 24De sa­de därför till varand­ra: ”Vi skär in­te sönder den ut­an kas­tar lott om vem som skall ha den.” Ty skrif­tor­det skul­le upp­fyl­las: De de­la­de upp mi­na kläder mel­lan sig och kas­ta­de lott om min klädnad.

Je­su död

Det var vad sol­da­ter­na gjor­de.

<< Föregående 1 Nästa >>