|
||||
|
Så länge vi har haft en fungerande skolinstitution i Sverige har det funnits en koppling mellan skolan och kyrkan. 1842 infördes allmän skolplikt genom Sveriges första folkskolestadga. Kyrkan var en pådrivande faktor bakom reformen och kom att bli folkskolans huvudman. Bibelns etik och moral stod också i centrum i den nya undervisningsplanen som kom 1919. Några decennier senare, 1951, fick vi en ny religionsfrihetslag. Enligt denna behövde lärare inte längre vara medlemmar i Svenska kyrkan för att få undervisa i kristendom. I anslutning till den nya grundskolereformen 1962 fastställde riksdagen att all undervisning ska vara konfessionslös, alltså utan inslag av trosbekännelse. Man kan säga att Sverige i det läget drog den naturliga konsekvensen av sekulariseringen och den allmänna kultursituationen och gjorde skolan obunden till en speciell livsåskådning. Enligt 1969 års läroplan (1965 för gymnasiet) ska religionsundervisningen vara allmänorienterande i ett ämne som heter religionskunskap. Ny läroplan I 1994 års läroplan står att etiken i den svenska skolan ska vila på en kristen grund. Ordalydelsen är följande: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Sedan 1994 är religionskunskap ett kärnämne på gymnasieskolan. Religion A omfattar 50 timmar och läses på alla program i tredje årskursen. Idag märker vi ett allmänt ökat intresse för Bibeln och kyrkliga frågor i samhället, inte minst genom den nya översättningen. Från skolans sida har efterfrågan ökat på lättillgängligt studiematerial. Lärare har ställt sig positiva till projektet "Bibeln och skolan", och önskar bland annat få grundläggande utbildning i bibelkunskap samt pedagogiska verktyg för att levandegöra bibliska berättelser. Lärare i svenska skolor har överlag en hård arbetsbelastning och saknar ofta tid till anskaffning av studiematerial. |
|