Karl XII:s bibel

Första sidan i Karl XII:s bibel från 1703.

 

Karl XII:s bibel 300 år
 
Bibelutgåvan
År 1703, då det svenska stormaktsväldet befann sig mitt mellan segern vid Narva och nederlaget vid Poltava, avslutades tryckningen av en praktfull bibelutgåva. Den kom enligt skick och bruk att få namn efter den regerande kungen, och kallas därför Karl XII:s bibel.
 
Sverige fick sin första bibelöversättning 1541, den s.k. reformationsbibeln, även kallad Gustav Vasas bibel. Den fick stor betydelse inte bara som kyrkans viktigaste bok utan också som ett stadigt riktmärke för svenskt språk och som en outtömlig skattkammare för svensk litteratur. I kyrkliga och kulturella sammanhang var denna bibelversion den officiella och dominerande ända fram till 1917. Men under tidernas lopp diskuterades olika förändringar. En nyhet, versindelning, infördes i Gustav II Adolfs bibel 1618.
 
Den viktigaste enskilda utgåvan blev Karl XII:s bibel. Översättningen i reformationsbibeln var bevarad, men den hade fått en lätt puts, mest i fråga om skrivformer. Nytt var den mängd av kompletterande information som tillfogades: noter, parallellhänvisningar och register av olika slag. I en särskild avdelning förklarades ett antal "mörka" ord som kommit ur bruk sedan 1500-talet. Senare utgåvor, inte minst under 1800-talet, då denna bibelversion blev folkläsning, använde sig av Karl XII-bibelns text och en del av dess förklaringar. När man talar om Karl XII-bibeln brukar man därför ofta mena inte bara 1703 års utgåva utan den textform med den som underlag som i olika utgåvor var allmänt använd från 1703 ända till långt in på 1900-talet.
 
Texturvalet
Under år 2003 kan vi alltså fira Karl XII-bibelns 300-årsjubileum. Svenska Bibelsällskapet vill uppmärksamma denna för svensk bibelhistoria så viktiga händelse genom att till Bibelns dag den 24-25 januari presentera en text ur Karl XII-bibeln. Texten är ett sammandrag ur Höga visan. En viss språklig redigering har skett för att underlätta läsningen. Urvalet är uppställt i en dramatiserad form som inte alltid följer grundtextens ordning men som lyfter fram några av bokens teman. Man kan välja att läsa Höga visan innantill och på så sätt få en föreställning om Karl XII-bibelns språk. Men uppställningen har gjorts för att man ska vilja läsa texten högt, kanske t.o.m. dramatisera den. Då får man en ännu bättre uppfattning om Karl XII-bibelns språkliga kraft och den poetiska suggestion som utgår från de bibliska bilderna.
 
Inte minst kan dramatiseringen komma till pass vid skol- och konfirmationsundervisning. Det är lärorikt och roligt att uppleva hur den flera sekler gamla svenskan faktiskt är både levande och begriplig när den kommer till en genom örat, trots att det finns stötestenar som konstiga böjningsformer och ord med ändrad betydelse. Likaså kan det vara en erfarenhet att begrunda att den fysiska kärleken i äldre kristen tradition kunnat användas som en bild för ett harmoniskt och livgivande gudsförhållande.
 
Bearbetningen är gjord av författaren Björn Barlach. Han har gjort sig känd framför allt för en rad sång-, teater- och revytexter. För sin språkliga fyndighet i sceniska och andra sammanhang tilldelades han Alf Henriksonstipendiet 1990. Det är Svenska Bibelsällskapets förhoppning att läsningen av detta smakprov ska stimulera både unga och gamla läsare till en närmare bekantskap med bibeln, både i denna äldre form som varit så betydelsefull för generationer av svenskar och i den nya översättning som sedan ett par år finns tillgänglig för att tjäna nuets och framtidens läsare.
 
Höga visan
Höga visan återfinns i våra biblar som den sista av de poetiska böckerna, alldeles efter Predikaren. Titeln är ett arv från Luthers översättning och är ett sätt att återge det mera grundtexttrogna "Sångernas sång", som betyder den skönaste eller förnämsta av alla sånger". När den kom till är osäkert, men många forskare vill numera förlägga slutversionen till 200-talet f.Kr. Höga visan skulle i så fall vara en av Gamla testamentets yngsta böcker. Det innebär att man numera inte räknar med kung Salomo från ca 900 f.Kr. som författare, men delar av boken kan kanske vara från hans tid. Salomos namn förekommer i texten och Höga visan hör till den s.k. vishetslitteraturen, som ofta anknyter till Salomo och hans legendariska visdom. Dessutom var Salomo känd och misskänd för att vara en kvinnokarl. Det utpräglat kvinnliga perspektivet i Höga visan, och inte minst dess öppna, frispråkiga och bejakande skildring av kvinnlig sexualitet, har gjort att många i senare tid har föreställt sig att det är en kvinna som skrivit den.
 
Höga visan skiljer sig innehållsligt från det mesta i Bibeln, men också till formen. Vad är det för slags text egentligen? Är den en lång lärodikt, en diktsamling eller en antologi? Eller är den ett drama med växelsång mellan en man och en kvinna och med en iakttagande, kommenterande kör av kvinnor som i de grekiska dramerna? Är Höga visan en förklädd framställning av Israels förhållande till Gud eller en osminkad skildring av den kroppsliga kärleken mellan en man och en kvinna? Återspeglar dikten en äldre samhällstyp där kvinnan hade en mer självständig roll än hon senare fick? Bär den på undanträngda minnen från en äldre, kanaaneisk fruktbarhetskult eller är den en förfinad kulturprodukt från en förhållandevis sen aristokratisk miljö? Hur stark är påverkan från den egyptiska litteraturen och bildkonsten? Rör det sig om en samling folkliga dansvisor avsedda att sjungas under festligheter i samband med ett bröllop?
 
Det är många frågor som knyts till Höga visan. Det gåtfulla och mångtydiga bidrar till den fascination som i alla tider utgått från denna bibelbok och understryker dess allmänmänskliga karaktär.
 
Att Höga visan alls kom med i hebreiska bibeln - det fanns ett motstånd mot detta - kan ha att göra med att den så lätt och på ett så berikande sätt låter sig tolkas allegoriskt. Den citeras inte i Nya testamentet, men kyrkofäderna kunde här återfinna Kristus som brudgum och såg i den älskande kvinnan antingen kyrkan, jungfru Maria eller människosjälen. I Karl XII-bibelns kapitelrubriker utpekas mannen som Kristus och kvinnan som den kristna församlingen. Kärleken dem emellan är enligt den tolkningen diktens tema.
 
Höga visans friskt pastorala miljö och hett erotiska bildspråk, dess suggestiva rytmer och starka känsloutlevelse har tiderna igenom haft genomslag både i kristen andaktslitteratur och världslig kärlekslyrik. Den är en central text både i den kristna traditionen och i västerlandets kultur.
 
Christer Åsberg

 
MER INFORMATION:

Läs Björn Barlachs bearbetning av Karl XII- bibelns version av Salomos Höga Wisa »

Läs Höga visan i Bibel 2000 »
Kontakt