Samhällskunskap och religion

Här följer förslag på övergripande ämnen och frågor att behandla.

• Religionskrig – Krig är ett politikens yttersta uttryck. Det är främjande för samhällsbalansen att ta upp även kristna religionskrig. Historiska exempel finns det gott om; idag är fallet Nordirland tydligast. Vad bråkar katoliker och protestanter om? Handlar det om politik eller religion? Var går gränsen? Vad är det för skillnad mellan katolicism och protestantism beträffande t ex bibelsyn? Nordirland är en stor fråga, som lämpligtvis kan studeras på projektbasis. Samarbeta med religions- och historieläraren.

Vidare information (på engelska) om Nordirlandkonflikten finns på CAIN Web Service. Sidan rekommenderas av Utrikespolitiska institutet och får anses vara så neutral som möjligt.

• Partipolitik – Vilken är relationen mellan kristendomen och de politiska partierna? Tydligast blir det naturligtvis om man studerar kristdemokratiska partier. I vilka europeiska länder finns det betydande kristdemokratiska inslag? Vad skiljer dessa partier i t ex Tyskland, Sverige och Italien? Vilken koppling till bibeln har dessa politiska partier?

Studera framväxten av KDS på 60- och 70-talet, uppgången för Kd på 90-talet. Lewi Pethrus¹ och pingströrelsens roll? Att fundera över: har Bibeln något inflytande på praktisk politik i Sverige idag? I så fall hur? Hur såg det ut för hundra år sedan? Hör religion och politik alls ihop? Gå in på hemsidan Kristdemokraterna och socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. Varför tror du inte övriga partier har kristna avdelningar?

• Kyrkopolitik – vad innebär det? Varför har vi kyrkoval? Hur många röstar? Vad står olika kyrkopolitiska partier för? Lokalt, regionalt och centralt? Det finns många frågor elever kan försöka ta reda på på egen hand, t ex genom att söka på nätet eller kontakta företrädare.

• Ideologiska kopplingar – Vilken relation till religion, kristen tro, kyrkan och bibeln har de klassiska ideologierna liberalism, konservatism och socialism? Hur såg det ut på 1800-talet? Jämför med dagens partipolitik.

• Kristna tidningar – Vilken betydelse har de? Vad innebär det att en tidning är kristen? Hur märks det på tidningens innehåll? Hur många läser kristna tidningar? Vilka grupper av människor? Låt eleverna kontakta redaktioner och söka i biblioteket och på nätet.

• Sociologiska undersökningar – enkäter, intervjuer och alla slags granskningar är viktiga inslag i samhällskunskapen. Naturligtvis kan man undersöka i stort sett vad som helst. Ett tips är att ställa frågor om vanor kring kyrkobesök och bibelläsning, samt inställning till tro och religion. Detta kan relateras till någon variabel som ålder eller kön. Det kan lämpa sig bra av två orsaker:

1. Siffrorna som kommer fram visar ofta på ett högre engagemang än vad elever i allmänhet tror. Resultatet av undersökningen blir därmed "tydligt".

2. Det är lätt att göra både kvantitativa och kvalitativa undersökningar i ämnet.

Det bör dock klargöras för eleverna att det som handlar om personlig tro ofta känns privat (i vår kultur) och därför kan vara känsligt. Formerna för undersökningarna måste därför ske så att tillfrågade personer kan svara i enskildhet och garanteras anonymitet.

• Staten och kyrkan – Vad innebär det att Svenska kyrkan nu har skilts från staten? Hur fungerar kyrkoskatten? Rösträtt till kyrkovalen? Biskopsval? Hur såg det ut tidigare? Blir man automatiskt medlem i Svenska kyrkan? Kan man gå ur? I sammanhanget kan eleverna också fundera över Svenska kyrkan som maktfaktor i samhället. Hur ser ekonomin ut? Se vidare Svenska kyrkans hemsida.


» Större diskussionsfrågor – bibelns syn