|
||||
  |
||||
|
Relationen mellan religion och naturvetenskap har ofta genom historien varit ansträngd. Låt oss gå direkt på en tillspetsad fråga: Ska bibeln användas i undervisning i naturvetenskapliga ämnen? Svaret är naturligtvis ett nej, om man avser en traditionell lärobok. Bibeln kan inte ge tillräckliga svar på de frågor vi ställer, och har rätt att ställa, i ämnen som kemi, fysik och biologi. Men kanske kan bibeln ändå få finnas med som "referensmaterial"? Vi ska strax motivera varför, men först lite bakgrund. En gammal "tvist" Det som kan ses som en tvist mellan religion och naturvetenskap beror egentligen på två saker: 1. Det handlar om de olika vetenskapernas grundkaraktär. Naturvetenskapliga ämnen är empiriska (grundade på erfarenheter) och mätbara. Det är inte teologin på samma sätt. Därmed uppstår lätt en övergripande, närmast filosofisk fråga: vad är vetenskap? Den frågan kan besvaras på olika sätt. 2. Det är inte särskilt svårt att hitta uppgifter i religiösa skrifter, till exempel Bibeln, som direkt strider mot sådant som den moderna tekniken och naturvetenskapen har kommit fram till. I alla fall om man ser det bokstavligt. Ett exempel är att världen knappast skapades på sju dagar. Naturvetenskapen kan heller inte hantera "fantastiska berättelser" som jungfrufödsel, uppståndelse, gå på vattnet eller att människor blir över 900 år. Går det då över huvud taget att förena en modern naturvetenskap med till exempel en kristen tro? Visst gör det det. Det kanske till och med är så att naturvetenskapen och kristendomen har lite olika uppgifter och kompletterar varann. Ta ämnet biologi som exempel: här finns vissa grundfrågor som när? var? och hur? Men biologin säger ingenting om varför? i ett större perspektiv. Båda lika viktiga Fundera ett kort slag över den här frågan: Vad är bäst, ett foto eller en oljemålning? Det är naturligtvis omöjligt att besvara; frågan är till och med aningen vrickad. Samma sak är det med förhållandet mellan religion och naturvetenskap – de låter sig inte så lätt jämföras. Lika lite som vi kan svara på vad som är "mest rätt" av ett dokumentärt reportage och en dikt kan vi förkasta vetenskapen eller religionen på grund av att det andra finns. Båda är lika nödvändiga. Fördelen med naturvetenskapen är att den kan ta fram vissa belagda svar på stora frågor, vilket religionen har svårare för. Nackdelen är att den är begränsad. Den ger inte svar på allt, och kommer heller aldrig att kunna göra det. Det gäller naturligtvis de stora existentiella livsfrågorna som inte minst barn och ungdomar ofta ställer: - vad är meningen med livet? - varför finns just jag? - vad händer efter döden? etc. Här kommer religionen in. Inte på så sätt att den presenterar några standardsvar, utan religion arbetar från sina förutsättningar och hänvisar hela tiden dels till heliga skrifter, dels till människans tänkande, själsliv och individuella ställningstagande. Du-perspektiv Vi kan alltså konstatera att det strider mot de krav vi har på dagens skola att använda Bibeln som lärobok i naturvetenskapliga ämnen. Det är självklart. Samtidigt bör man fundera på om det ändå inte är samma verklighet man försöker beskriva i t ex Bibeln och biologiboken, men att man använder olika språk och angriper problemen ur helt skilda perspektiv. All vetenskap har ett "det-perspektiv" som för många människor känns ofullständigt och med fördel kan kompletteras med trons "du-perspektiv". En person som resonerade kring detta var Astrid Lindgren, som menade att "Vi måste säga Du till världen och inte begränsa oss i dagens det-kultur." |
|
|