 |
Hur
kan det finnas ondska, sjukdomar och annat lidande i världen
om det finns en god Gud? Teodicéproblemet (theos
= Gud, dike = rättvisa) tar upp dessa funderingar. |
|
|
|
Teodicéproblemet
Barn och ungdomar har ofta funderingar kring det s k teodicéproblemet,
även om de kanske inte alltid vet att det är det de har.
Sätten på vilka de formulerar sina frågor är
förstås mer vardagliga än filosofiska:
Hur kan det finnas ondska, sjukdomar
och annat lidande i världen
om det finns en god Gud?
Det är en svår fråga som de flesta
religioner måste brottas med, och som man också genom
historien försökt besvara på olika sätt även
inom den kristna världen. Många ser existensen av allt
jordiskt elände t o m som ett bevis för att Gud inte existerar.
Rent psykologiskt är det också lättförklarat
att människor antingen närmar sig Gud, eller söker
sig bort från honom, efter exempelvis stora katastrofer.
Teodicéproblemet bygger på två förutsättningar
(premisser):
1. Gud är god alltså Gud vill göra gott
2. Gud är allsmäktig alltså Gud kan göra
gott
Hur är då elände möjligt?
Människan vill gärna försöka besvara den här
frågan. Rent filosofiskt är det dock en omöjlighet
för oss att få det att gå ihop. Vi vet att det finns
elände, och då kan alltså inte premisserna stämma
till hundra procent.
Olika synsätt
I Bibeln kan man hitta stöd både för uppfattningen
att Gud inte är den enda kraften (och att allsmäktigheten
därmed påverkas) och att Guds handlingar inte alltid är
sådana att vi människor uppfattar dem som goda (även
om de är det).
Jämför hur föräldrar i uppfostringsroller ofta
ses som stränga, eller elaka, av sina okunniga barn, även
om föräldrarna alltid har goda avsikter. Men det är
en lösning som vi i regel inte kan acceptera. Tillspetsat innebär
det nämligen att det någonstans finns en positiv mening
med hungrande människor, krig och terrorattentat.
Till viss del har detta med vår Gudsbild att göra, och
den har skiftat genom historien. Vi hade t ex en "strängare"
Gud på 1800-talet jämfört med idag. Gudsbilden i början
på 2000-talet i Sverige är relativt mild; Gud ses som faderlig,
försonande och förlåtande. Se också 1 Moseboken
50:20-21.
Ett annat sätt att försöka lösa teodicéproblemet
är den deistiska tanken, som företräddes av bl a den
franske tänkaren Voltaire. Den går ut på att erkänna
Gud som ingenjören bakom allt, som världsalltets skapare,
men att han därefter inte befattar sig med den värld han
har bildat. Det som styr skeendet på jorden är människans
helt fria vilja och den självgående "naturen".
Deismen var modern i 1700-talets upplysning, en period när man
skulle förklara allting rationellt och förnuftigt.
I Bibeln behandlas problemet med ondskan framför allt i Jobs
bok. Historien om den hårt prövade Job är en av Gamla
testamentets starkaste böcker, och faktiskt relativt lätt
för elever att ta till sig. I Nya testamentet tillskrivs det
onda en mot Gud fientlig makt, "Djävulen", "Frestaren",
"Satan". Det onda uppfattas där inte som Guds vilja.
Människan har fått möjligheten att välja mellan
gott och ont.
Teodicé som ett filosofiskt problem
Teodicéproblemet, som också kallas Det ondas problem,
har genom historien sysselsatt många filosofer. I anslutning
till en genomgång av teodicéproblemet kan eleverna dels
redogöra för hur olika filosofer försökt lösa
teodicéproblemet (t ex Herakleitos och von Leibniz), dels försöka
ge sitt eget svar på hur det går ihop.
Samarbeta med religions- och svenskläraren. Låt eleverna
läsa Candide (av Voltaire) och Robinson Crusoe, eller åtminstone
delar av dem. I Robinson Crusoe förekommer en mycket intressant
dialog
mellan Robinson och Fredag där teodicéproblemet
uttrycks. Det är en lättläst text som eleverna kan
arbeta med genom att först läsa den, sedan arbeta i grupp
eller enskilt med några uppgifter.
En stor filosofisk fråga för elever att fundera på:
Blir världen aldrig god? Eller ska frågan kanske formuleras
Blir människan aldrig god?
Läs mer i bibeln
På temasidan "Ondska"
finns en lista på bibelställen som eleverna kan slå
upp för att se vad som står om ondska,
djävulen eller satan.
|
|
Mer information
För vidareläsning
om teodicéproblemet rekommenderas:
För elever
Om Gud är god varför gör livet
så ont? Av James Jones. Libris, Örebro. 1993.
En "handbok" om plågor, teodicé och Guds
kärlek. Översättning: Gudrun Wendle.
För lärare
Det sårbara livet Livsförståelse
och gudserfarenhet i Gamla testamentet. Av Fredrik Lindström.
Svenska Bibelsällskapet och Arcus förlag, Lund. 1998.
Ett bidrag till förståelsen av den mänskliga
existensens villkor genom tiderna.
Gud, varför sover du?. Av Leif Andersen.
EFS-förlaget. 1987. En teologiskt inriktad bok om teodicé,
Gud och lidande. Bokens titel är ett citat från Psaltaren
44:24.
När livet gör oss illa. Av Harold S
Kushner. Liber, Malmö. 1981. Om hur människans relation
till Gud förändras när en tragedi bryter in i
hennes liv. Författaren är judisk rabbin och erfaren
själasörjare.
|
|