1900-talet

Gustav III:s bibelkommission fortsatte sitt arbete. 1903 kom en översättning av bibeln som kallas för normalupplagan. Det var en relativt ordagrann översättning. Den lästes av många men fick inte en officiell ställning.
 
Okända handskrifter upptäcktes och den källkritiska forskningen väckte intresse. Bibelkommissionen fick ny kraft och arbetet intensifierades. I slutfasen kom Johannes Lindblom och Erling Eidem att spela en stor roll. 1917 kunde kungen stadfästa en ny officiell översättning – den första sedan Gustav Vasas bibel 1541. Apokryferna kom 1921.
 
Vid mottagandet av den nya bibelöversättningen refererade ärkebiskopen Natan Söderblom till ett citat av Luther: "Det är en sak som upphöjer eller förnedrar kyrkan, nämligen kunskap eller okunnighet i den heliga litteraturen".
 
Översättningen slog snart igenom ute bland folket. Det finns ingen statistik på hur många exemplar av denna översättning som har sålts, men det handlar om mycket höga siffror.
 
Under andra världskriget spreds till exempel Nya testamentet i en fältupplaga i mycket stort antal och seden att församlingar ger sina konfirmander en bibel har varit stark och obruten. I princip har alla svenska hem tillgång till en bibel.
 
Behovet av en ny översättning
Redan på 1950-talet väcktes frågan om behovet av en ny bibelöversättning eftersom 1917 års bibel ansågs vara antikverad. Dagens ungdom, sade man, kunde inte förstå dess språk.
 
En del nyöversättningar av Nya testamentet gjordes, mest känd blev Hedegårds översättning från 1966. 1981 utkom Bo Giertz med en översättning, men då hade redan en ny bibelkommission tillsatts av regeringen. 1972 beslöts nämligen att en ny officiell översättning skulle göras först av Nya testamentet och senare också av Gamla testamentet och Apokryferna.
 
Direktiven var att göra en översättning som återgav grundtextens mening så noggrant som möjligt på en "idiomatisk, begriplig, naturlig nutida svenska".
 
1981 kom Nya testamentet i ny översättning, det så kallade NT81. Den kom att tryckas och spridas i enorma upplagor; fram till och med 1998 har 5,6 miljoner exemplar tryckts, vilket är enastående i svensk tryckhistoria. Den blev snabbt accepterad av både kyrkorna och allmänheten.
 
1986 kom Apokryferna, som sedan 1800-talet, då de försvann ur de svenska biblarna, fört en relativt undanskymd tillvaro.
 
Och 1999, efter nära 30 års arbete, blev också Gamla testamentet färdigöversatt och hela bibeln kunde presenteras för det svenska folket.
 
Bibelkommissionens översättning "Bibel 2000" är alltså den tredje officiella översättningen av bibeln till svenska. På senare år har även andra översättningar med speciell inriktning kommit. Ett exempel är "Levande Bibeln", som är en parafraserande, lättillgänglig översättning av evangelikal typ.
 
Ett annat exempel är "Svenska Folkbibeln" 1998, som vill svara mot de förväntningar som finns från vissa håll på en "kristen" översättning, där man ska kunna se den kristna trons, särskilt en luthersk traditions, läropunkter tydligt i översättningen.

Att läsa bibeln hjälper oss att förstå och tolka det som finns runtomkring oss. Vår kultur, vår etik och vår tro. Bibeln hjälper oss att förstå konsten, litteraturen, musiken. Och oss själva. Förhoppningsvis även vår framtid.