1600-talet

På grund av yttre och inre oro i landet trycktes väldigt få nya biblar under århundradets första år och snart rådde en stor brist på biblar. Man lyckades importera en del biblar på tyska, men de lästes snart sönder.
 
Prästerna klagade på att de inte kunde skaffa sig biblar och fordrade att en ny upplaga av 1541 års bibel skulle tryckas. När Gustav II Adolf blev kung tog han därför upp frågan om en ny bibel.
 
Frågan var om man skulle revidera översättningen för att få en mer bokstavstrogen bibel. Kyrkans ledning var helt emot detta och menade att man inte kunde ha en "suspekt" översättning som bröt mot den gamla.
 
Versindelningen av bibeln kommer till
1618 utkom Gustav II Adolfs bibel som har samma text som Gustav Vasas bibel men annan typografi. Man ville göra bibeln mer tillgänglig och översiktlig. Man införde en konsekvent versindelning och bibelböckerna fick den ordning vi är vana vid. Texten sattes i olika storlekar, "typgrader", och man hade sex kolumner på varje sida.
 
Också de andra regenterna under detta sekel gav ut "sina" biblar för att bekräfta sin makt "av Guds nåde". Kristinas bibel kom 1646 och Karl X Gustavs bibel 1655. Alla var bara kopior av reformationsbibeln.
 
Under 1600-talet började man tala om privata biblar. De kallades för husbiblar när de gjordes för hemmen och fältbiblar när de trycktes för soldaterna.
 
Utomlands började man få biblar med bibelläsningsplaner, för att ägaren skulle kunna läsa igenom bibeln efter ett speciellt schema.

Att läsa bibeln hjälper oss att förstå och tolka det som finns runtomkring oss. Vår kultur, vår etik och vår tro. Bibeln hjälper oss att förstå konsten, litteraturen, musiken. Och oss själva. Förhoppningsvis även vår framtid.