1500-talet

Fram till 1500-talet lästes bibeln, precis som allt annat i mässan, på latin, återberättades sedan av prästen och predikades så för folket.
 
Man vet dock att det gjordes mer eller mindre ordagranna översättningar till svenska av olika böcker i bibeln. Dessa böcker, som var handskrivna eftersom boktryckarkonsten ännu inte uppfunnits, översattes, skrevs ner och förvarades som dyrbarheter i klostren.
 
Men så skedde det som kom att innebära en revolution: Johan Gutenberg tryckte den så kallade 42-radiga bibeln i Mainz 1455. Den väckte ett enormt uppseende bland annat hos Olaus Petri, som konstaterade att bibeln blivit "så klarliga uttryckt att i tusende år (det jag väl kan bevisa) haver den Heliga Skrift icke varit så i ljuset som hon nu är".
 
Gustav Vasa tar initiativet
Gustav Vasa, som ville skapa en nationalstat med sig själv som enväldig kung, behövde något att sätta mot påven och kyrkan. Visserligen var det en påvetrogen präst som hette Johannes Magnus som första gången, efter vad vi vet, i brev framförde önskemålet om en översättning av bibeln till svenska. Men kungen hävdade envist att prästerna var okunniga och inte kunde predika Guds rena ord för folket. Guds ord måste finnas på folkspråket och kyrkan befrias från påven.
 
Olaus Petri, som predikade i Storkyrkan i Stockholm, och Laurentius Andreæ, som var kungens kansler, tryckte på om att Sverige måste vara i takt med tiden och få en svensk bibelöversättning och fick tillstånd att börja med själva översättningsarbetet.
 
Biskopen i Linköping, Hans Brask, menade dock att "det vore bättre att Paulus vore bränder än av var man känder". Han var rädd för villfarelser bland folket om bibeln kom till folket på andra vägar än genom prästerna.
 
Redan 1526, efter bara ett års arbete, var Petri och Andreæ färdiga med Nya testamentet. Man kan inte överskatta den betydelse som denna översättning fick för den svenska språkutvecklingen. Å, ä och ö fick sin plats i vårt alfabet och Nya testamentet var det största bokverk som dittills tryckts på svenska.
 
Man var noga med att boken skulle få ett vackert och värdigt utseende. Kungen ålade alla församlingar att köpa ett exemplar. Priset var tre mark, vilket motsvarade en oxe eller 1000 tegel.
 
Under stora mödor fortsatte arbetet för att översätta också Gamla testamentet och Apokryferna. Det var Olaus Petris bror Laurentius Petri som stod för det tyngsta arbetet. Grundtexten var Luthers översättning och den latinska översättningen Vulgata.
 
1541 kunde hela Bibeln ges ut. Nu kostade ett exemplar 10 mark. Språket hade bearbetats relativt kraftigt sedan NT-utgåvan och i reformationsbibeln finns grunden för vårt svenska riksspråk.

Att läsa bibeln hjälper oss att förstå och tolka det som finns runtomkring oss. Vår kultur, vår etik och vår tro. Bibeln hjälper oss att förstå konsten, litteraturen, musiken. Och oss själva. Förhoppningsvis även vår framtid.