Föremål med vars hjälp man – ge­nom något slags lott­kast­ning – sökte ut­fors­ka Guds vil­ja. Ett ex­em­pel på de­ras använd­ning ges i 1 Sam 14:41 f. Man känner in­te till be­ty­del­sen av de hebre­is­ka or­den (urím, tummím), in­te hel­ler föremålens ut­se­en­de. Tro­li­gen var de två till an­ta­let, men också det­ta är osäkert. En­ligt 2 Mos 28:30; 3 Mos 8:8 förva­ra­des de i överste­prästens ämbets­dräkt, och rätten att använda dem fram­står som ett präster­ligt pri­vi­le­gi­um i 5 Mos 33:8; Esr 2:63; Neh 7:65. På två ställen som yt­ter­li­ga­re be­ly­ser de­ras funk­tion (4 Mos 27:21; 1 Sam 28:6) nämns ba­ra det ena or­det, i översätt­ning­en åter­gi­vet med ”ora­kel”.