• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Under, underverk

Nu­ti­dens san­no­lik­hets­be­grepp och ve­ten­skap­li­ga upp­fatt­ning­ar om till­va­rons lag­bun­den­het är okända i bi­belns värld. Bi­belns syn på un­der­verk bestäms helt och hållet av dess guds­bild. Grundläggan­de är tan­ken att Gud förmår göra ting som är omöjli­ga och otro­li­ga för människor. Det­ta har han framför allt vi­sat ge­nom att fram­bringa värl­den (Job 9:8-10; Jer 32:17). Dess van­li­ga be­skaf­fen­het är tillräck­lig för att väcka den from­mes häpnad och an­dakt (Job 37; Ps 139:13-18). Sam­ti­digt vitt­nar en rad berättel­ser om över­ty­gel­sen att Gud kan in­gri­pa fritt i värl­dens förlopp, di­rekt el­ler ge­nom mänsk­li­ga om­bud (t.ex. Mo­se och Elia), i både små och sto­ra ting. In­grep­pen skild­ras of­ta som dras­tis­ka av­steg från det nor­ma­la och mänsk­ligt möjli­ga och utmålas ibland med en de­tal­je­rad till­spets­ning (t.ex. 1 Mos 18:9-15; 2 Mos 4:1-9; Jos 3:1-17; 10:12-14; Dom 6:36-40; 2 Kung 1:9-17; 20:8-11). Men gränsen är fly­tan­de mot tex­ter där van­li­ga händel­ser med sto­ra åter­verk­ning­ar be­skrivs som styr­da av Guds över­na­tur­li­ga makt och ve­tan­de (t.ex. Jes 46:11). En­ligt bib­lisk tro är hans pla­ner och syf­ten i båda fal­len det väsent­li­ga. För människan gäller det att förstå dem och rätta sig ef­ter dem. Ett av bi­belns van­li­gas­te ord för det vi kal­lar un­der­verk är därför ”tec­ken”. Un­der är i sista hand händel­ser som förmed­lar bud­skap från Gud.

En rad and­ra ord som kan översättas med ”un­der” el­ler ”un­der­verk” ut­tryc­ker skil­da ny­an­ser av hu­vud­be­grep­pet. I GT används bl.a. or­det för ”stor” (”stor­verk”, ”sto­ra ting”), lik­som oli­ka va­ri­an­ter av ett ord för ”märkvärdig”, ”ofatt­bar”. Lik­nan­de ut­tryck före­kom­mer i NT:s gre­kis­ka, särskilt i sam­band med Je­sus. När det han gjor­de kal­las märk­ligt (Matt 21:15), otro­ligt (Luk 5:26) och un­der­bart (Luk 13:17) me­nas in­te ba­ra att händel­ser­na var ovan­li­ga ut­an framför allt att man kände bävan inför över­na­tur­li­ga kraf­ter. Grund­tex­tens ord för ”kraft” (dýna­mis) kan också en­samt användas om un­der­verk (”kraftgärning­ar”). Kraf­ten upp­fat­tas ibland tämli­gen me­ka­niskt (Matt 14:2 med par.; Mark 5:30 med par.), och NT lik­som GT räknar med att on­da kraf­ter kan ha lik­nan­de verk­ning­ar (Matt 24:24 med par.; 2 Thess 2:9 f.). Men när det gäller Je­sus be­to­nas starkt att den kraft han förmed­lar är Guds el­ler An­dens (Matt 12:28 med par.; Luk 4:14; 5:17). Ge­nom sin öve­rens­stämmel­se med GT:s löften om läke­dom och be­fri­el­se (Matt 11:4 f.) påmin­ner hans gärning­ar om Guds närva­ro och fräls­nings­plan. Även i NT be­trak­tas alltså un­der­verk i sista hand som tec­ken från Gud.

Dagens bibelord

6 25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
4 Mos 6:25