• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Tideräkning

Na­tur­li­ga tids­en­he­ter (dag, natt, månad, år) ut­nytt­jas i bi­beln lik­som hos oss, men sätten att kom­bi­ne­ra och in­de­la dem är mer va­ri­e­ran­de och mind­re sys­te­ma­tis­ka. Många tids­upp­gif­ter är va­ga. När nog­gran­na­re an­gi­vel­ser före­kom­mer tillämpas fle­ra skil­da sy­stem; jfr Månad och Tim­me be­träffan­de in­del­ning­ar av året och dyg­net.

Räkning med årtal från en för al­la ge­men­sam utgångs­punkt var ovan­li­ga­re i an­ti­ken än hos oss. Som­li­ga bi­bel­tex­ter hänvi­sar ba­ra till händel­ser som var välkända för förfat­ta­ren (t.ex. Am 1:1 ”två år före jordbävning­en”; Esr 3:8 ”And­ra året ef­ter de­ras an­komst”). Vad hänvis­ning­en gäller kan va­ra oklart för oss (se t.ex. Hes 1:1 med not).

Myc­ket of­ta hänvi­sas till den tid då en kung el­ler an­nan makt­ha­va­re re­ge­ra­de (Rut 1:1; 2 Sam 21:1; Neh 12:46; Tob 1:2; Matt 2:1; Apg 11:28). Nog­gran­na­re an­gi­vel­ser räknar ti­den från re­ge­rings­till­trädet (2 Kung 25:1; Jer 1:2; Ju­dit 1:1). En rad såda­na da­te­ring­ar nämner re­gen­ter som är kända från ut­om­bib­lisk histo­ri­e­skriv­ning (t.ex. 2 Kung 25:8; Esr 1:1; Neh 2:1; Hagg 1:1). Upp­gif­ter­na kan då översättas till vår nu­ti­da ti­deräkning, men omräkning­ar­na störs av större och mind­re osäker­hets­fak­to­rer. I en del fall vet man in­te säkert vem som av­ses av fle­ra re­gen­ter som bu­rit sam­ma namn. Ibland är förhållan­det mel­lan re­el­la maktöver­ta­gan­den och for­mel­la re­ge­rings­till­träden oklart. Åren från ett re­ge­rings­till­träde kun­de också räknas på fle­ra sätt. En åter­kom­man­de otyd­lig­het är att tex­ter­nas ka­len­derår börjar vid en an­nan års­tid än våra. Om en händel­se förläggs till ett visst år en­ligt forn­ti­dens räkning kan därför of­ta två av våra ka­len­derår kom­ma i fråga.

Ibland hänvi­sas till fle­ra sam­ti­da re­gen­ter (Am 1:1; Luk 3:1). Den­na mo­dell tillämpas i Kung­aböcker­nas re­gentläng­der för Ju­da och Is­ra­el. Var­je tron­till­träde da­te­ras där ef­ter grann­kung­ens re­ge­ringsår, och sam­ti­digt anges hur länge den ny­till­trädde kung­en re­ge­ra­de (se t.ex. 1 Kung 15:1 f., 25). Dess­utom kan räkning­en på några punk­ter an­kny­tas till säkert da­te­ra­de händel­ser, be­lag­da i ut­om­bib­lis­ka källor. Trots det­ta råder stor osäker­het även in­om den­na nog­grant be­skriv­na pe­ri­od. De två pa­ral­lel­la kun­galäng­der­na står nämli­gen in­te helt i sam­klang med varand­ra. Det finns ing­en enig­het om hur motsägel­ser­na skall förkla­ras. För som­li­ga kung­ars tron­till­träden föreslår oli­ka fors­ka­re årtal som skil­jer sig med tio år el­ler me­ra.

När det gäller Is­ra­els äld­re histo­ria är osäker­he­ten myc­ket större. Sauls re­ge­ring gränsar mot en tid in­om vil­ken man in­te me­nings­fullt kan ange årtal ut­an ba­ra gis­sa vil­ka århund­ra­den berättel­ser och tra­di­tio­ner hand­lar om. Oav­sett hur de bib­lis­ka tids­upp­gif­ter­na förhåller sig till verk­lig histo­ria har många försök gjorts att kom­bi­ne­ra dem till ett sam­manhäng­an­de sy­stem. Spår av såda­na försök finns i bi­bel­tex­ter­na, t.ex. när kun­ga­ti­dens händel­ser kopp­las sam­man med Mo­ses tid (1 Kung 6:1). Något motsägel­se­fritt sy­stem kan dock in­te kon­strue­ras på den grun­den. De tra­di­tio­nel­la ti­deräkning­ar­na från värl­dens ska­pel­se går starkt isär.

I Tillägg till GT be­skrivs händel­ser som har god kon­takt med för oss känd histo­ria. De da­te­ras också no­ga. En­ligt 1 Mack 13:42 införde ju­dar­na en egen ti­deräkning se­dan de vid mit­ten av 100-ta­let f.Kr. vun­nit full självständig­het. Det i Mac­ka­be­erböcker­na van­li­gen använda sy­ste­met är emel­ler­tid hämtat från det se­leu­ki­dis­ka ri­ket, som ju­dar­na dessförin­nan lytt un­der. Där räkna­des ti­den från det år då ri­kets grun­da­re erövra­de Ba­by­lon. År 1 en­ligt den­na räkning mot­sva­rar ti­den från hösten 312 till hösten 311 f.Kr. (jfr Månad be­träffan­de ett spe­ci­ellt pro­blem vid omräkning­en).

I NT finns vis­sa go­da håll­punk­ter för händel­ser­nas da­te­ring. Pe­ri­o­dens ro­mers­ka histo­ria är myc­ket väl be­lyst, och om den ju­dis­ka finns de­tal­je­ra­de skild­ring­ar hos Jo­se­fus. Ge­nom punktvi­sa hänvis­ning­ar till des­sa förhållan­den förlägger evan­ge­li­er­na en­ty­digt Je­su of­fent­li­ga verk­sam­het till ti­den om­kring 30 e.Kr. På sam­ma sätt kan en avgöran­de del av Pa­u­lus liv bin­das till ti­den om­kring år 50 ge­nom att strödda no­ti­ser i hans eg­na brev kom­bi­ne­ras med tids­upp­gif­ter i Apost­lagärning­ar­nas skild­ring. Men de säkra håll­punk­ter­na är få och övri­ga hi­sto­ris­ka upp­gif­ter svävan­de, del­vis motsägel­se­ful­la.

Många fram­ställ­ning­ar av bib­lisk histo­ria ger ett fel­ak­tigt in­tryck av säker kun­skap ge­nom att ut­an re­ser­va­tio­ner ange mäng­der av ex­ak­ta årtal. Men trots att de fles­ta nu­ti­da da­te­ringsförsök är osäkra kan de ge hjälp till att över­blic­ka bi­belns upp­gif­ter och att upp­fat­ta de­ras sam­band med allmän histo­ria. Om man håller i min­net att osäker­hets­mar­gi­na­len är stor kan man därför med behåll­ning använda någon av de sam­manhäng­an­de årtals­se­ri­er som re­kon­stru­e­rats av nu­ti­da fors­ka­re. En in­fly­tel­se­rik sådan re­kon­struk­tion lig­ger till grund för de årtal som anges i no­ter­na och i upp­slags­de­lens hi­sto­ris­ka ta­bel­ler (Ta­bell 1, 2).

Dagens bibelord

6 14Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er.

Matt 6:14