• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Tempel

Bi­beln nämner en rad tem­pel som vigts åt främman­de gu­dar (t.ex. 1 Sam 5:2; 2 Kung 10:21; 2 Mack 1:13) el­ler ansågs kränka den bib­lis­ka tron på an­nat sätt (1 Kung 12:31; 2 Kung 23:19). En gam­mal för is­ra­e­li­ter­na ge­men­sam hel­ge­dom i Shi­lo kal­las tem­pel i Dom 18:31; 1 Sam 1:9. Men Je­ru­sa­lems tem­pel spe­lar ojämförligt störst roll i tex­ter­na. Det upp­träder i fle­ra ge­stal­ter.

Ett förs­ta tem­pel uppfördes en­ligt 1 Kung 5-6 av Sa­lo­mo på 900-ta­let f.Kr. Det förstördes av ba­by­lo­ni­er­na 587 f.Kr. Hes 40-44 in­nehåller ett stor­sla­get pro­gram för dess återställan­de. Den verk­li­ga återupp­bygg­na­den sked­de mot slu­tet av 500-ta­let och skild­ras i Esr 3-6; jfr Hagg 1-2. Det­ta and­ra tem­pel blev på 160-ta­let f.Kr. skövlat och van­hel­gat men se­dan re­nat och åte­rin­vigt (1 Mack 1:54-64; 4:36-61 med par.). He­ro­des den sto­re påbörja­de 20 f.Kr. en om­bygg­nad av det. Re­sul­ta­tet blev en i många av­se­en­den helt ny anlägg­ning, som därför ibland kal­las det tred­je temp­let. Det­ta bygg­nads­kom­plex före­kom­mer i NT. Det stod färdigt ett par år före krigs­ut­brot­tet 66 e.Kr. men förstördes av ro­mar­na år 70.

He­ro­des tem­pel är till sin ut­form­ning bätt­re känt för oss än föregång­ar­na. Det prägla­des av den ti­dens hel­le­nis­tis­ka bygg­nads­konst men be­va­ra­de ålder­dom­li­ga drag, som går till­ba­ka till Sa­lo­mos tid och som ha­de mot­sva­rig­he­ter i den då gängse ka­naa­ne­is­ka tem­pe­lar­ki­tek­tu­ren. Det­ta gäller framför allt själva tem­pel­hu­set, som var in­de­lat i två rum: ”det all­ra he­li­gas­te”, som skul­le rym­ma förbundsar­ken men tro­li­gen var tomt re­dan när det and­ra temp­let stod färdigt, och ”det he­li­ga”, där rökel­se­al­ta­ret fanns. De båda rum­men var gans­ka små, med gol­vy­tor om ca 10 × 10 re­sp. 10 × 20 me­ter. De åtskil­des av ett förhänge och om­gavs av bi­ut­rym­men, bl.a. en förhall med ännu ett förhänge. Framför tem­pel­hu­set stod det sto­ra brännof­fe­ral­ta­ret, san­no­likt där ber­get går i da­gen in­om den nu­va­ran­de Klipp­moskén.

Ett sy­stem av förgårdar om­gav tem­pel­hu­set. I He­ro­des anlägg­ning bil­da­de de ett stort område (ca 300 × 500 me­ter) med bygg­na­der bl.a. för rådets sam­man­träden och för den vittförgre­na­de eko­no­mis­ka verk­sam­het som be­drevs vid var­je an­tikt tem­pel. En in­re del av det­ta område var tillgäng­lig en­dast för ju­dar. Den in­de­la­des i ”kvin­nor­nas förgård”, ”männens förgård” och ”präster­nas förgård” med brännof­fe­ral­ta­ret. Den yta dit även ic­ke-ju­dar ha­de till­träde, ”hed­ning­ar­nas förgård”, om­gavs av pe­lar­hal­lar som av­gränsa­de he­la tem­pel­området mot sta­den. Här kun­de man mötas, sam­ta­la och un­der­vi­sa un­der fria for­mer (Joh 10:23; Apg 5:12). Till anlägg­ning­en hörde ett fler­tal mer el­ler mind­re rikt ut­smyc­ka­de por­tar.

Temp­let spe­lar myc­ket stor roll som en sam­lan­de sym­bol i bib­lisk re­li­gi­on. Sa­lo­mos tem­pel fram­står som Guds kung­li­ga pa­lats på jor­den (1 Kung 8:13; Ps 24:7-10). I osyn­ligt ma­jestät sit­ter Her­ren Se­ba­ot på den för mänsk­ligt öga tom­ma ke­rub­tro­nen (Ke­rub). Temp­let utgör alltså plat­sen för Guds närva­ro (Ps 46:5-8; 76:3). Det förhärli­gar hans stor­het (Ps 96:6) och blir därmed en stolt­het för Is­ra­els folk (Jes 64:11) och en till­flykt för de from­ma (Ps 84). Det upp­träder också i fram­tids­vi­sio­ner (Jes 2:2; Tob 13:16).

I bi­belns se­na­re de­lar kan ”Guds tem­pel” och lik­nan­de ut­tryck be­teck­na Guds bo­ning i him­len (Till Dan B:30-33; Upp 3:12; 7:15; 11:19). Sym­bo­li­ken får en spe­ci­ell ut­form­ning i Hebre­er­bre­vet, där of­fer­tjäns­ten i det all­ra he­li­gas­te blir en bild för Kristi förso­ningsdöd (9:24). I NT får temp­let också sym­bo­li­se­ra det nya liv som han ska­pat ge­nom den: hans upp­ståndel­se be­ty­der att ett nytt tem­pel byggts upp (Joh 2:19-22). De krist­nas krop­par och den krist­na försam­ling­en jämförs med tem­pel, där Gud äras (1 Kor 3:16 f.; 2 Kor 6:16).

Dagens bibelord

6 24Herren välsignar dig och beskyddar dig.
4 Mos 6:24