• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Talmystik, talsymbolik, tal

Det har of­ta an­ta­gits att chiffre­ra­de bud­skap döljs i oli­ka bi­bel­tex­ter. Tan­ken har om­hul­dats bland utlägga­re av vitt skil­da slag, från gång­na ti­ders mys­ti­ker till nu­ti­da bi­bel­fors­ka­re. Svårförståeli­ga sif­fer­upp­gif­ter i bi­beln har väckt in­tres­se, men man har också le­tat ef­ter dol­da nu­me­ris­ka sy­stem. Det är tänk­bart att bib­lis­ka förfat­ta­re el­ler be­ar­be­ta­re med­ve­tet har tillämpat för oss otyd­li­ga beräkningssätt i större el­ler mind­re text­par­ti­er. Men det är svårt el­ler omöjligt att avgöra om och när så verk­li­gen har skett. De möns­ter som går att ta fram är förvir­ran­de många. God­tyck­li­ga inläsning­ar kan knap­past skil­jas från re­kon­struk­tio­ner av fak­tiskt av­sed­da bud­skap.

Många av bi­belns siff­ror är säker­li­gen av­run­da­de el­ler hör till ståen­de ta­lesätt. De vill ge en un­gefärlig föreställ­ning om t.ex. ett li­tet an­tal (”tre el­ler fy­ra”, Jer 36:23), en kraf­tig steg­ring (”sju­falt”, 3 Mos 26:18) el­ler en oöverskådlig mängd (”tio tu­sen”, 1 Sam 18:7). Bru­ket av tal kan va­ra en stil­fi­gur. I vis­hets­skrif­ter­na finns en form av ord­språk, känd även från Is­ra­els omvärld, som räknar upp ett bestämt an­tal likar­ta­de fe­no­men, t.ex. tre, sex el­ler nio. An­ta­let anges i början och förses of­ta med ett tillägg (”Tre ting …, fy­ra”); se t.ex. Ords 6:16-19; 30:15 f., 18 f., 21-31; Syr 25:1 f. Det sista le­det får ibland särskild ton­vikt (Syr 25:7-11).

De fria ta­lesätten kan in­te skil­jas skarpt från sif­fer­upp­gif­ter som är av­sed­da att tol­kas bok­stav­ligt. Det åter­kom­man­de ut­tryc­ket ”två el­ler tre” kan t.ex. i oli­ka sam­man­hang tänkas be­ty­da ”några få”, ”minst två” el­ler ”högst tre” (jfr Matt 18:20; 5 Mos 17:6; 1 Kor 14:27). Men i många tex­ter före­kom­mer myc­ket mer de­tal­je­ra­de siff­ror. De gäller t.ex. människor som mönst­ras (4 Mos 1-3), bygg­na­ders di­men­sio­ner (Hes 40-43) och tids­av­snitt i histo­ri­en el­ler i en pro­fe­tisk fram­tid (Jer 25:11 f.; Dan 9:2, 24). Såda­na upp­gif­ter är of­ta svårfören­li­ga med förhållan­den som kan iakt­tas på van­ligt sätt, ibland också motsägel­se­ful­la. Det är då tänk­bart att förfat­tar­na har rört sig i en kon­stru­e­rad sif­fervärld med sym­bo­lis­ka un­der­to­ner. Men även en sådan föreställ­ningsvärld är av ovan an­giv­na skäl svår att åter­ska­pa. Säkert är ba­ra att som­li­ga tal har om­hul­dats och tillmätts särskild be­ty­del­se både av bib­lis­ka förfat­ta­re och i de­ras omvärld.

Tre­ta­let före­kom­mer bl.a. i grup­pe­ring­ar av gu­dar hos det gam­la Is­ra­els grann­folk. Tyd­li­gen har det an­setts he­ligt och satts i sam­band med den him­mels­ka värl­den. Ta­let fy­ra hör sam­man med väder­strec­ken (Hes 37:9; Matt 24:31) och kan alltså sym­bo­li­se­ra he­la till­va­ron. När uppmärk­sam­he­ten väl fästs vid såda­na tal kun­de de­ras sym­bo­lis­ka ladd­ning överföras till and­ra ge­nom ad­di­tion el­ler mul­ti­pli­ka­tion. Det­ta är en förkla­ring till att ta­len sju (3+4) och tolv (3×4) har fått en särskild helgd och förknip­pats med hel­he­tens be­grepp. Sam­ma sak gäller en rad and­ra tal som åter­kom­mer i vik­ti­ga sam­man­hang, t.ex. tio (3+7, om bud­or­den), fyr­tio (4×10, om be­ty­del­se­ful­la tids­pe­ri­o­der; Dag), sjut­tio (7×10, om jor­dens folk; jfr Luk 10:1 med not) och ett­hund­ra­fyr­tio­fy­ra tu­sen (12×12×1 000, om de fräls­ta i den him­mels­ka värl­den, Upp 7:4; 14:1).

Ef­tersom he­lig­het och far­lig­het är be­släkta­de be­grepp kan he­li­ga tal också bli olyck­s­tal. Ex­em­pel på det­ta ger bru­ket av sju­ta­let i Is­ra­els omvärld. Onds­ka och ofull­kom­lig­het sym­bo­li­se­ras an­nars av tal som så att säga står i skug­gan av de he­li­ga. Olycks­ti­der kan t.ex. mätas i tre och ett halvt tidsmått (dvs. hälf­ten av sju, Dan 7:25; Luk 4:25). Ta­let sex blir ett olyck­s­tal då det upp­fat­tas som en ofull­bor­dad form av sju­ta­let.

Det­ta slags tal­sym­bo­lik har i bi­belns utlägg­nings­tra­di­tion byggts ut ge­nom kom­bi­na­tio­ner av oli­ka tex­ter, av an­tals­upp­gif­ter som in­di­rekt kun­nat läsas fram i bi­beln och av föreställ­ning­ar i om­giv­ning­ens tan­kevärld. Så har man t.ex. kom­mit fram till att de fem männen i Joh 4:18 re­pre­sen­te­rar sa­ma­ri­er­nas av­gu­dar och att de 153 fis­kar­na i Joh 21:11 sym­bo­li­se­rar jor­dens folk (en­ligt en forn­kyrk­lig upp­gift skul­le ta­let mot­sva­ra an­ta­let då kända fiskar­ter). Såda­na tolk­ning­ar är myc­ket osäkra; man kan i re­gel förkla­ra den förmo­da­de sym­bo­lis­ka in­nebörden hos ett tal på en rad oli­ka sätt.

Ett beräkningssätt som har tillämpats in­ten­sivt i bi­belns tolk­nings­hi­sto­ria, bl.a. av ju­dis­ka mys­ti­ker, utgår från att var­je bok­stav i al­fa­be­tet har ett talvärde. Bokstäver­na i ett ord el­ler ett namn kan då läsas som siff­ror, och siff­ror­nas sum­ma blir or­dets el­ler nam­nets tal. Förfa­ringssättet är känt även från bi­belns omvärld, men det råder stor osäker­het om när och på vil­ka sätt det har tillämpats. Ba­ra i ett fall kan det sägas med stor san­no­lik­het att den bib­lis­ke förfat­ta­ren själv bör ha tänkt sig en sådan beräkning, nämli­gen i fråga om ”odju­rets tal” (Upp 13:17). Ett an­nat beräkningssätt, också van­ligt i äld­re tal­mystik men osäkert i sin tillämp­ning på bi­bel­tex­ter, går ut på att sum­me­ra en hel­tals­se­rie. Ta­let 666 utgör t.ex. sum­man av hel­ta­len från 1 till 36 och har alltså på fle­ra sätt att göra med det on­da sex­ta­let.

Dagens bibelord

4 3Han skall döma mellan alla folk,
skipa rätt bland mäktiga folkslag i fjärran.
De skall smida om sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken skall inte lyfta svärd mot varandra
och aldrig mer övas för krig.
Mik 4:3