För jäsning av bröd använde man i äld­re tid sur­deg, dvs. styc­ken av förut jäst deg, som spa­ra­des från det ena ba­ket till det and­ra. När bröd kal­las sy­rat el­ler osy­rat me­nas att det ba­kats jäst re­sp. ojäst. Båda sla­gen av bröd före­kom­mer i of­fer­la­gar­na (3 Mos 6:17; 7:13). Vid det osy­ra­de brödets högtid får en­dast ojäst bröd ätas, och all sur­deg skall nog­grant avlägs­nas (2 Mos 12:15). Mot den­na bak­grund används sur­de­gen i NT (Matt 16:5-12 med par.; 1 Kor 5:6-8; Gal 5:9) som en bild för smitt­sam onds­ka el­ler kvar­dröjan­de synd. I Matt 13:33 med par. får den däre­mot il­lu­stre­ra Guds ri­kes dol­da men oe­motstånd­li­ga kraft.