Talet sju förekommer ett mycket stort antal gånger i bibeln. Många förekomster kan fattas som vanliga antalsuppgifter, avrundade eller ej. Men den återkommande användningen i viktiga religiösa sammanhang pekar på att sjutalet, liksom tal bildade genom multiplicering av det, uppfattades som kraftladdat och tillmättes en symbolisk betydelse. Så var fallet också hos Israels grannfolk. Talmystik.

Talets betydelse kan förklaras och bestämmas på många sätt, men i stort sett står det för helhet och fullständighet. Att något görs sju gånger betyder att det sker grundligt och undantagslöst (1 Mos 4:15, 24; Jos 6:4; 2 Kung 5:10, 14; Ps 12:7; 119:164; Matt 18:21 f.). Sju söner betyder att familjelyckan nått sin fullkomning (1 Sam 2:5; jfr Jer 15:9, där olyckans höjdpunkt är att mista dem). Talet förekommer också i högtidskalendern (2 Mos 23:15; 3 Mos 23:36), i renhetslagstiftningen (2 Mos 29:35, 37; 3 Mos 14:7 f.), i offertexter (3 Mos 23:18; 4 Mos 23:1; Job 42:8) och i beskrivningar av helgedomen (2 Mos 25:37). Inom apokalyptiken används det i dunkla tidsangivelser (Dan 4:13). I NT är det särskilt vanligt i Uppenbarelseboken. Insikten att det kan beteckna fullständighet främjar förståelsen av ställen som 1:4, 11: "de sju andarna" representerar hela vidden av Guds makt och "de sju församlingarna" hela hans kyrka. Talet kan även sättas i samband med ondskans anspråk på total makt (12:3).