• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Sidon, sidonier, ugarit, fenikien, fenikier

Si­don mot­sva­rar nu­ti­dens Sa­i­da i Li­ba­non, knappt 4 mil söder om Beirut. Sta­den har en lång histo­ria, men dess roll i GT är bun­den till fe­niki­er­na. Det­ta folk, som ta­la­de ett med hebre­is­kan närbe­släktat språk, behärs­ka­de un­der 900-800-ta­len f.Kr. en stor del av Me­del­ha­vets östra kust norr om Kar­mel. Fe­niki­er­na var dug­li­ga sjöfa­ra­re och han­delsmän. De grun­da­de ko­lo­ni­er i he­la me­del­havs­området, bl.a. Kart­ha­go. Ge­nom den­na västli­ga ori­en­te­ring blev de en vik­tig länk mel­lan se­mi­tisk och gre­kisk-ro­mersk kul­tur.

Fe­niki­er­na ha­de in­te någon en­het­lig stats­bild­ning ut­an var or­ga­ni­se­ra­de i stads­sta­ter. Vik­ti­gast bland dem vid si­dan av Si­don var Ty­ros. Mel­lan des­sa båda städer låg Sa­re­fat (1 Kung 17:9 f.) och läng­re norrut (mel­lan nu­ti­dens Beirut och Tri­po­li) Ge­val (1 Kung 5:18; Ps 83:8; Hes 27:9), som är mer känt un­der sitt gre­kis­ka namn By­blos.

Till sam­ma kul­tursfär hörde Uga­rit, som förstördes ca 1200 f.Kr.; plat­sen mot­sva­rar nu­ti­dens Ras Sham­ra strax norr om La­ta­kia i Sy­ri­en. Text­fynd däri­från har gett vik­tig be­lys­ning av fe­niki­er­nas re­li­gi­on, som i sin tur kas­tar ljus över många bib­lis­ka tex­ter. Dyr­kan av ka­naa­ne­is­ka gu­dar som Baal och Astar­te förmed­la­des nämli­gen till stor del av fe­niki­er­na (jfr 1 Kung 11:5, 33; 2 Kung 23:13). Det­ta är en hu­vud­an­led­ning till att nam­net Si­don, lik­som Ty­ros, of­ta har en dålig klang i GT. En viss ef­ter­ver­kan av det­ta finns i NT (Matt 11:22 med par.). När Je­sus rör sig i städer­nas om­giv­ning och möter fol­ket där (Matt 15:21 f. med par.) är det un­derförstått att han be­fin­ner sig bland ic­ke-ju­dar.

Både in­om och ut­om bi­beln kan nam­nen si­do­ni­er, fe­niki­er och ka­naa­ne­er växla ut­an någon klar be­ty­del­seskill­nad. Med si­do­ni­er me­nas sålun­da in­te all­tid ba­ra sta­den Si­dons invåna­re ut­an ibland fe­niki­er­na över hu­vud (t.ex. Dom 3:3). Bl.a. av den­na an­led­ning ger bi­bel­tex­ter­na ing­en klar bild av de in­veck­la­de po­li­tis­ka re­la­tio­ner­na mel­lan fe­niki­er­nas städer, men de kan re­kon­strue­ras ur and­ra källor. Tid­vis lyd­de Si­don un­der Ty­ros. Båda städer­na råka­de i be­ro­en­deförhållan­de till As­sy­ri­en och ef­terföljan­de stor­mak­ter, men Ty­ros hävda­de sin självständig­het med något större framgång.

Dagens bibelord

Psalm 136

136 1Tacka Herren, ty han är god,
evigt varar hans nåd.
Ps 136:1