• Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll; där står om Bashan och Beer Sheva men inte om Betlehem. Och den har inte något uppslagsord ifall saken har behandlats i en not. Om du klickar på begynnelsebokstaven ovan kommer du till en lista med uppslagsorden som börjar på den bokstaven.

Uppslagsdel – Samaria, samarien, samarier

Sa­ma­ria an­la­des på 870-ta­let f.Kr. och gjor­des till Nord­ri­kets hu­vud­stad av dess kung Om­ri (1 Kung 16:24). Hans ti­di­ga­re re­si­dens­stad het­te Tir­sa och låg i sam­ma re­gi­on, ca 10 km nord­ost om den gam­la re­li­giösa cen­tral­or­ten She­kem. Den nya sta­den bygg­des un­gefär li­ka långt från She­kem, men nordväst därom. Ut­grävning­ar på plat­sen har i kom­bi­na­tion med as­sy­ris­ka tex­ter och GT:s upp­gif­ter gett en rätt klar bild av dess histo­ria.

I den om­sorgs­fullt bygg­da och befästa sta­den blomst­ra­de en rik in­ter­na­tio­nell kul­tur, som dock i GT kri­ti­se­ras för ojämlik­het och förtryck (Am 4:1) och för sin an­pass­ning till grann­fol­kens re­li­giösa tra­di­tio­ner (Am 8:14). Ett baalstem­pel, som en­ligt 1 Kung 16:32 ha­de byggts av Om­ris son Ac­hav, väck­te av­sky hos den is­ra­e­li­tis­ka guds­trons försva­ra­re (Jer 23:13) och förstördes när Om­ris dy­nasti föll (2 Kung 10:18-28).

Sa­ma­ri­as befäst­ning­ar uthärda­de ett par ara­me­is­ka belägring­ar (1 Kung 20; 2 Kung 6:24-7:20) men du­ka­de 722 f.Kr. un­der för as­sy­ri­er­na, som därmed gjor­de slut på Nord­ri­kets självständig­het. Sta­den var säte för utländs­ka gu­vernörer fram till has­mo­ne­er­nas ju­dis­ka självständig­hets­pe­ri­od. Den upp­lev­de en ny stor­hets­tid un­der He­ro­des den sto­re, som kal­la­de den Se­bas­te ef­ter kej­sar Au­gustus (la­ti­nets augústus ”vörd­nadsvärd” he­ter på gre­kis­ka se­bastós); be­teck­ning­en fort­le­ver i plat­sens nu­ti­da ara­bis­ka namn.

Sta­dens namn används i GT ibland om he­la Nord­ri­ket och åter­ges i såda­na fall med ”Sa­ma­ri­en” (jfr not till Hos 7:1). As­sy­ri­er­na tillämpa­de sam­ma språkbruk på den pro­vins de upprätta­de ef­ter sin erövring av området. Nam­net Sa­ma­ri­en blev se­dan det van­li­ga för västjor­dan­lan­dets mel­lers­ta del och träng­de ut den tra­di­tio­nel­la be­teck­ning­en ”Efraims bergs­bygd”, som syf­ta­de på be­folk­ning­ens stam­tillhörig­het.

Den be­kan­ta motsätt­ning­en mel­lan ju­dar och sa­ma­ri­er bru­kar förkla­ras med as­sy­ri­er­nas folkom­flytt­ning­ar. De­lar av den is­ra­e­li­tis­ka be­folk­ning­en er­sat­tes med and­ra un­der­ku­va­de länders invåna­re. En­ligt 2 Kung 17:24-41 fick området däri­ge­nom en blandre­li­gi­on; man till­bad främman­de gu­dar jämsi­des med Is­ra­els Gud. Sa­ma­ri­er­na själva upp­fat­ta­de sig som anhäng­a­re av den äkta is­ra­e­li­tis­ka tron men förne­ka­de Je­ru­sa­lems re­li­giösa be­ty­del­se och erkände ba­ra de fem Mo­seböcker­na som he­lig skrift. Tro­li­gen ca 300 f.Kr. uppförde de en hel­ge­dom på Ge­ri­sim­ber­get, som nämns i 5 Mos 11:29; 27:12; jfr Joh 4:20. Till stöd för plat­sens he­lig­het anförde de en egen läsart i 5 Mos 27:4 (”Ge­ri­sim­ber­get” i stället för ”Eval­ber­get”). Kul­ten på ber­get har fort­levt in i vår tid (dess nu­ti­da företräda­re bru­kar kal­las sa­ma­ri­ta­ner), men själva temp­let förstördes av ju­dar­na 128 f.Kr., vil­ket yt­ter­li­ga­re skärp­te fi­end­ska­pen mel­lan de båda fol­ken.

NT vitt­nar om de kvar­dröjan­de motsätt­ning­ar­na (Luk 9:53; Joh 4:9). Att Je­sus nämn­de sa­ma­ri­er som föredömen var upp­se­en­deväckan­de (Luk 10:33; 17:18 f.). En­ligt Joh 8:48 kal­la­des han själv sa­ma­ri­er av si­na motstånda­re, och en­ligt Apg 8:4-25 togs den krist­na förkun­nel­sen ti­digt emot i Sa­ma­ri­en; jfr Joh 4:39-42). Möjli­gen har drag i den sa­ma­ris­ka tra­di­tio­nen, t.ex. dess spe­ci­el­la form av mes­si­asförväntan, er­bju­dit an­knyt­nings­punk­ter för kris­ten­do­men.

Dagens bibelord

40 3Han drog mig upp ur fördärvets grop,
ur slam och dy.
Han ställde mig på fast mark,
mina steg gjorde han trygga.
Ps 40:3